Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelande och gemensamt intresse skola
nedbryta den gamla skiljemuren mellan
folken på båda Rhenstränderna.
Likaså liar det gemensamma Ödet
närmare förenat sjelfva Tyskarna til ett
folk. Så länge intet samband mer än
minnet öoh språket var dem emellan; så
länge de Tyske Furstarne följde hvar sin
olika politik och den enes undersåtare
hade flera och ändra bekymmer än den
andres, sa länge var denna förening til
ett folk icke at påtänka.
Dessa äro följder som man synes
liafva skäl at draga af de nyaste
händelserna. Man säger, at intet nytt finnes
under solen; men man kunde likaså gerna
säga, at intet finnes, som icke är nytt.
Vore det icke så, så skulle man ju af
lika orsaker alltid kunna förutse lika
följder, och spådomskonsten vore icke
så svår. Men först och främst finnas
aldrig orsaker, som äro fullkomligt lika;
och sedan sluta vi nästan alltid falskt,
då vi ändtligen fått två orsaker bragla
til likhet i våra ögon.
Med hvad skola vi jemnföra Europas
nuvarande tilstand? I synnerhet Tyskland
framvisar et alldeles nytt skådespel. Man
har förr sett Furstar göra traetater om
sina undersåtare, sälja, bortbyta och
såsom varor behandla dem; men när såg
man Furstarna göra förbund mot sina
undersåtare? Hvad skall utgången blifva ?
Et par följder, som man med någon
säkerhet tyckes kunna vänta, halva här
blifvit framställda; och de, som man bör
förmoda, icke aflägse resultaterna skola
Sitar t befria oss från at* gissa.
För några år tilbaka och då ännu
minnet af den störtade våldskräktaren
revolterade alla sinnen, talte man icke
om annat än constitutioner och
representationer. Folken hade ändtligen
funnit, at inga andra garantier gifvas för
lagarna. Men ju$t derföre, at detta be-
ständigt omtaltes, at det på Congresser
och i fredsfördrag beslöts; derföre ledde
det ock icke til hvad man väntat.
Men-niskorna tröttas af evigt et och samma;
liden afsvalade ifvern och gaf rum för
de egennyttiga’s kabaler och smädelser.
Om folken sjelfva gifvit sig constitutioner,
då hade de kunnat räkna på mer, än då
de skulle få dem til skänks. Nu lofvade
man allt och gaf vika för et envist skrik,
som ej för ögonblicket kunde tystas, men
hvaröfver man i det hela moquerade sig.
I första ifvern infördes verkligen
representationer i et par af Tysklands
betydligaste stater. Folket och dess ombud
tycktes lifvade af sann enthusiasm för sina
rättigheter, dock utan at förnärma
andras; Furstarne togo, 6åsom naturligt är,
dess parti, och mycket godt uträttades.
Men för närvarande är tonen alldeles
emot hvad den då var; och det ej blott
i Tyskland, utan öfver större delen af
Europa. Man smädar allt hvad som har
minsta utseende af folkets deltagande i
sin styrelse.
Rysslands verksamme Beherrskare
har, som det säges, lofvat hela sitt
ofantliga Kejsare-Rike hvad han redan gifvit
ett af sina Konungariken’ coustitution.
Et stort företag, at af så många til språk,
seder och bonings.ställen skilda folk bilda
et helt. Möjligheten beredes nu genom
en förbättrad upfostran. Petter den Store
säges hafva velat undanrodja det ena af
hindren, genom invånarnes
sammanflyttande Irån de aflägse glest bebodda
provinserna til det egentliga Ryssland. Hade
detta förslag — om det någonsin
existerade — då blifvit verkstäldt, så hade det
utan tvifvel ogement lättat utlörandet af
det företag, som nu skulle vara å bane.
Oaktadt den i bokstafven
existerande oinskränktaste despoti, har Danmark
länge njutit en tanke- och yttrande
frihet, som ej finues större i många af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
