Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål under året ej hunnit föredragas. kunna
likväl, då åtskilliga år j8i8 inkomne mål undi’r
loppet ef det förflutna blilvit föredragna,
ölveiimf-vud så många mål nästl. år anses afgjorda som uå
inkommit.
UTLÄNDSKA NYHETER.
Algier. (Man har redan sett underrättelser
om utgången af de Franskt.Engelska
Commissa-riernes underhandlingar med Deyen i Algier, om
sjöröfveriernas uphörande; men då dessa
underrättelser äro både ofullständiga och obestämda,
hafva vi ansett oss böra intaga följande utdrag af
et officielt bref af den zG Nov) De vid
Congres-sen i Aclten förlidet år församlade Magter hade
fattat ut beslut at tvinga de Barbariska staterne
at afstå från deras röfveri system, och Engelska
och FranskA Regeringerne hade åtagit sig at låta
förkunna dessa Stater Beslutet. Til följe deraf
ankom hit i början af Sept. månad en liten
combi-nerad Fransk och Engelsk Escader, hvars Chafer,
i egenskap af deras Regeringars Comrnissarier
af-lemnade Regencen en skrifvelse innehållande de
Regerande Magternes Beslut och en förmaning
Regencen at godvilligt foga sig derefter. I
händelse af vägran hotades ined sådana mätt och
steg, som kunde leda til Barbariska staternes
förstöring. Commissarien fordrade af Regencen en
skriftlig förklaring, hvarigenom den borde förbinda
sig al efterkomma de Allierade Magternas vilja.
Men för öfrigt skulle Regencen få behålla sin
Capare flotta, och då Deyen frågada om man ville
hindra honom från at göra krig med sådana
Magter, som kunde angripa eller förolämpa honom,
svarade Commissarierne på et sätt, som
annorlunda ej kunde uttydas, än såsom et, åtminstone
villkorligt, jakande.
Det syntes således, som Regencen man
svårighet bort ingå uti hvad Commitsarierne
fordrade och hvilket hufvudsakligast bestod i den
skriftliga förbindelsen. Omar Pascha hade år 1616
af-lemnat en dylik förbindelse åt Lord Exmouth
beträffande slafveriets upbäfvande, och följande
året 1817 upbragtes fartyg, kvaraf besättningarne
gjordes slafvar alldeles på samma sätt, som förut,
utan at något åtal dervid gjordes, ända til Alt
Pascha af egen drift gaf dessa slafvar friheten.
Samma öde kunde denna nya förbindelse troligen
hafva fått. Barbareskerne låta sig vanligen ej
bindas genom försäkringar, då do tro sig kunna
bryta dem utan fara.
Men dessa considerationer verkade icke på
D-yen, piler hans nådgifvare. Han visaÄc at hat»
åtminstone ej ville bedraga någon genom sitt
politiska uplörande, ej dölja några hemliga efsigter
under en masque al moderation, man sökte
påtvinga honom. Elter några dagars betänketid,
upkallade han Commissaiit-rne för a t meddela dem
sitt slutliga svar orh det blef: »At Algeriska
Ro-»gencen ICliE ville ingå uti at afgifva den
akrift-»iiga förbindelsen; ai Regencen väl ämnade
tronget hälla de fredsfördrag oclt Tractater den
»afslniat med Clirisma Magter; men deremot
be-»bandla såsom fiender de nationer, som ej hafva
»särskilta Tractater med Algier, eller äro
repre-»senterade af en Consul här på stället; slutligen
»at Regencen ej heller ville afslå ifrån den
pre-»tenderade rättighet Algieriska Caparne i sjön
all-»tid utöfvat, at visitera alla de handelsfartyg de
»träffa, och i händelse med papperen befunnes
»minsta felagligliet, såsom at Pass-tupparnn, eller
»de så kallade Riscontreni ej foga sig
fullkomli-»gen tilhepa med Passen o. s. v., et sädant fartyg
»upbringas och confiskera ehvad nation det än
»tilhor.« Med dotta Deyens ultimatum uphörde
all vidare conference och Eskadern afieglade til
Tunis och Tripoli. — Förliden sommar hafva
endast et Svenskt och et Norrskt fartyg besökt
denna hamn.
Frnrihrihe. ÄTven Pasquier skall na vara
sjuk.-— Som säkert berättas, at sedan Konungen läst
«t anförande af sin contraparts, Hr Desgravieres’s,
Advocat Dupin, H. M. erkänt Rättegången för sig
förlorad och genast skänkt Dupin Heders
Legions-korset (hvarmed annars H. M:a egen Advocat, Hr
Mars smickrat sig). — Hr Roy har, för sitt
lagförslag om national-godsen, fallit i stor onåd hos
Ultras. Krigsministerns deremot stiger jemnt i
gunst hos dem. — Debatterne öfver de til et
antal af t39 inkomna och af 19,057 personer
under-skrifna petitionerna om vallagen etc. hafva varit
ytterst hältiga. De liberale vunno den 14 Jan. i
så måtto en seger, at »ordningen för dagen«
af-slogs och diseussionernas fortsättande följande
dagen beslöts. Uliras’s tidningar blåste alarm och
påstodo, al den dagens session skulle decidera
mellan Monarkien och Revolutionen. Utskottets
betänkande gick derpå ut, at adresserne (ordet
petition misshagade) voro constitutions vidriga. Då
venstra sidan ville begynna debatterna öfver
betänkandet, af bröts ölvuriäggningen af et förslag
om en tulltarif, som Finance-Mmistern framlade
(Minislrarne hafva rätt at taga ordet, när dem
behagar). Sedan detta föredragande under förfärligt
buller var tlutadt, begyntes åter diseussionen om
petitionerna. För dem talte Dupont de 1’Eure,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
