Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nej, detta förbryllar mitt hufvud. Så fal.skt
detta må vara, så omöjligt är det at
hindra de otrogna från tron derpå. Ty hnru
är det möjligt, saga de, at inbilla läsare,
det on redaction, med hvilken andra ej
få tälla, mot hvilken andras röster ej
kunna höja sig, skall vinna samma
förtroende, som om han aldrig behöfde
eller begärdo annat skydd, än sin
frimodighet och sin lörtjonst? Alla skrån må
vara goda, säga de; men när tanken och
uplysningen också blir privilegierad, då
känner man först, at icke allting kan
lyckas i skråform.
Hvad.skall man väl svara dem? —
Jag hörde nyss en redaktör umgås med
det förslaget at begära postfrihet för sin
tidning. Bevare er Gud! sade jag, sedan
Anmärkarne gjort denna olycksaliga
anmärkning. Och han förstod mig. Han
insåg, at om hans företag ej kunde bära
sig utan privilegium; vore det lika så godt
at afstå derifrån, emedan det troligen icke
ined privilegium skulle bära sig i
längden. ITan gick derhäri at påstå, det man,
efter at hafva fått smak på fria tidningar,
föga skulle bry sig om de ofria eller
JiailFria, och at tidningsväsendet snart
skulle nphöra, om det ej iinge vara fritt.
Och dermed tycken J väl, Herrar
Anmärkare, at jag skulle hafva spelet
vunnet? Tanken ej så kort, mine Herrar.
Tidningar äro et ondt — rättare sagdt,
de halva varit det. Nu äro de et
läkemedel för de skador de sjelfva gjort. Och
dessutom äro de helt simpelt oumbärliga.
—- Jag står alldeles handfallen. Umbära
tidningar kan jag icke. Fria tidningar vill
jag lör ingen del hafva. Ettdera må-ite
dock vara. Hvad väg skall jag ,taga? —
Så mycket kan et ord af en Anmärkare
göra. Ve öfver alla anmärkningar och all
publicitet!
utländska NYHETER.
Frän Spanien äro underrättelserna ganska
stridande mot livarandra. Inga nyare finnas
emcdler-tid än de, som mun redan sett i våra Tidningar.
Ej eller underligt, om nyheterna derifrån äro
u-ten intresse oclt pålitlighet, då vägen lör bref och
tidningar är så strängt tilspärrad, at utrikes
magters Ministrar i Madrid måste bruka den iinaste
list, För at n(praktisera depecher til sina Itoi. Hvad
sotn med visshet lär kunna sägas, är at landrmii
lisen npbådas mot de uproriska; nt, på Spanska
Ministerns i Paris begärnn, inga pass meddelas
de i Frankrike vistande Spansk« flyktingar; (alla
sådane, som vistats i England, skola halva alrest
til deras fädernesland); at gränsen strängt bevakas,
för nt hindra främlingar Ht inkomma; at en
Öf-verste Luiroga (förut afsatt lör resningen mot
O’Donnell) anlört de uproriskas första rörelse, då
Calderon, jemte Generalerna Fournas (född
Fransman) oclt Salvador arresterades; Ht öfverbefälet
öfver de Konungen trogna trupperna bfifvit genast
updraget at Fn-yre, som tillika blifvit nämnd til
General Capilen i Andalusien, med oinskränkt
full-magt at göra och låta (älven, säger la
Constilu-tinne/, at formligen bevilja en Constitntion); at
Artilleriet, Regementet Soria, tre
Cavalleri-esca-droner och bataljonen Cimarias gått öfver til de
uproriske; at desse besatt Cadiz och derpå
Stadshuset Jålit svärja Gonstitutionen trohet. De
Franska Ultras tidningarna förneka eller förringa dock
alla händelserna oclt påstå, det resningen aldrig
varit af betydenhet oclt snarr vore kufvad.
Endast omkring Cadiz skall del hafva lyckats
Soldaterna at upvigia Jandsfolket. I Valencia skall
e-medlertid vara mycket oroligt. Hvad de nyaste
Franska Tidningar egentligen kunna meddela, är
at de ingenting veta om Spanska sakerna oclt at
deras correspondenter icke omtala, livad rygtet
förmäler (en gilven följd af mesurerna med posten
på gränsen). Bref från Sevilla och Mallaga af d.
12 Jan. och från Cadiz af d. 7 innehålla blott, at
anctoriteierna tagit de försigtigaste steg til lugnets
bib( hållande, eller ock nämna de platt ingenting
politiskt. — De mänga olika rygiena föitjena ej
uprepas. Dit bör t. ex. det om Kongl. familjens
flykt til Pempluna och Irun. — Franska It »fve»
ltar skickat en Courier med depecher och
instruction til sin Minister i Madrid, och Spanska hofvet
skall hos det Franska hafva sökt lijelp i penningar
och trupper (25,000 man). Ryska Ministern i
Peri« har alsändt en Courier til Madrid, och detta
påstås hafva skett til lölje af en lång conferens
nollan de tre Ministrar, hvilkss souverainer föist
slöto den heliga alliancen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
