Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uing, som numera icke har något
gemensamt med dem, hvilka denna benämning
lordom tillades. Ifrån Renaudat och den
gamla Gazette de Rrance ända til
Con-fervateuren och Miner v a har det
funnits många menniskor och många saker.
Tidningarne hafva undergått förändring,
på samma sätt som Theatern. I Mollieres
tid var Theater-yrket til den grad
van-ryktadt genom deras seder, som
utöfva-de det, at det borde drabbas af
borgerlig så väl som af Kyrkans bannlysning.
En stor förbättring har sedan denna tid
ägt rum, och skadeplatsen, renad i
af-I seende på största delen af dem, som der
.visa sig, är befriad från de fordna
lasterna och från dem, af hvilka den
framställer en talla. På de stora Theatrarne
[linnes icke mera någonting gemensamt
emellan de gamla’ och nya Aktorerne.
Den vanära, som vidlådade de förre, skulle
vara en himmelsskriande orättvisa emot
de sednare; mängden at dem äga
talan-.ger, som göra deras omgänge eftersökt,
och äro befriade från de laster, som göra
.at man måste fly dem; på samma sätt
förhåller det sig med Tidningar.
Egentligen taladt, gifves det icke mer
Tidningsblad i Europa, utom Hoftidningarne,
hvilkas bestämmelse är rent af local. Med
detta undantag, hafva allmänna papper,
journaler och andra periodiska skrifter
icke mer någon gemenskap med det man
fordom kallade Avisor. Desse voro
inskränkte til at berätta de händelser, som
i de särskilta Staterne tildrogo sig. Deras
författare voro vanligen män, som
saknade nästan all kännedom af Europas
allmänna angelägenheter, som voro
dåligt betjente af lika så arma
correspon-denter som de sjelfve, samt dessutom
.chtid starkt tilbakahållne af magien. För
ö fri g t är det icke särdeles nödvändigt at
vara instruerad, när man ej äger frihet
^t tala, och då de, til hvilka man talar,
i sin ordning äro dömde at tiga; man
vet alltid nog, när det end a si kommer
an |)å at iagttaga tystnad. I et sådant
tilstand af tranjj och undergifvenhet,
kunna Tidningar och deras utgifvare
livar-ken hafva särdeles värde éllér anseende.
För femtio år sedan ådrog sig en man,
som sysselsatte sig med politik, smädliga
benämningar. Det var Embetsmännerno
som förbehöllo sig ensamme kännedom af
allmänna angelägenheter, då alla öfriga
:borde endast veta at lyda och tiga.
Europas dåvarande bästa Tidning var
Gazette de Leyde (och den var likväl
inskränkt til blott enkel berättelse af
händelser). Sedan denna tid är allt
förän-dradt, de allmänna Bladen hafva tagit en
annan och högre flykt. De äro icke mer
dessa kalla, rädda samlingar, som
endast återgifva de händelser, dem livar
man sett, de skänker som varit’ deras
försigtighet och beskedlighet anförtrodde;
de äro förråd samlade af friheten ,
skyddade af allmänna vettgirigheten,
underhållna af kraftfulla öfverläggningar i alla
läft-dén, och meddelande en med hvat*je dag
med begätlighet väntad näring; man
kurt-de säga, at Tidningarne äro de nuvarande
samfundens manna, sofn hvarje morgon
nederfaller til föda för dagen. De
nuvarande allmänna Bladén hämta deras
förnämsta styrka äfvensom deras olikhét
med de äldre Tidningarne, från sitt
spridande bland alla samnällsclasser. Mot en
läsare af de gamla Journalerne gifves dét
tusende af de nya; det är derigenom som
skrifter blifva af inflytande; så länge
som de icke gå utom de högre stånden,
hafva de aktning men ingen mägt.
Ame-ricanska kriget gjorde, at den i Loiidon
redigerade Courier de FEuropé inträngde
i Frankrike. Lecturen började at
familia-risera med grundert och formen för
par-laments-öfverläggmngarne, hvarom intet
i Frankrike någon idé; man var så
r : jU Jftur *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
