Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 15.
1820.
COCKHOHMS COURIER.
Måndagen den 21 Februari.
Sine ira, jtitdio et me tu.
Politiska Betraktelser af ert olärd.
(Forts, från föregående N:r).
De, som hittils af handlat med
Monarkerna om sina rättigheter och afvägt
villkoren för deras makt, hafva icke varit
män, bildade utan anspråk på lycka. En
sådan bildning har ännu icke gifvits
annorlunda än i ganska få enstaka
undantag, som verkat ingenting på samhället.
Men denna bildning är tidens talisman.
Genom den komma äfven Konungarne i
andra förhållanden til folken. De, som
kunna och vilja tala sanningen, skola ej
mer vara svartsjuka om oplysningen,
såsom om et privilegium. Sanningen skall
blifva en skatt, som utgår af hela
folk-nummern. Ingen*allmän Önskan skall mer
kunna öfverröstas. För at veta, om en
Minister kan regera, skall ej behöfvas
mer än höra den allmänna rösten öfver
honom; och detta skall blifva den
kunskap, som tjenar Monarkerna för all
annan insigt i statskonstens angelägenheter.
Från uplysningen, alla lagars ursprung,
utgå jemnade rättigheter, — och dessa
fullända uplysningen. Hon är det, endast
hon, som skall trygga de jemnade
rättigheternas representanter, Monarkerna, på
deras throner. Ingen inrättning mer
består utan stöd af henne. Och
Monarkerne är det, endast Monarkerne, under
hvilka uplysningen skall se sina frukter
mogna.
Är nu ljuset i våra da^ar thronernas
enda garanti; hvad bör da vara
naturligare, än at från thronerna arbeta på
ljusets utbredande? — At bota
republika-nismen, ar Monarkernas sak; blotta
bevisen emot den är det icke, som
afvan-der hågen derifrån. Folkens ögon lida
af gryningen, de trängta efter fulla
dagen, oroa sig, bringas lätt til ytterligheter
genom denna trängtan, detta otåliga
sträf-ViUide. Hvad som är at göra, bör derlöre
ske snart. Våda är i dröjsmålet. Staterna
hvila nu på folkens förhoppningar. Dessa
svaga stöd behöfva stärkas, innan de
brista. Men i detta, liksom i inånga andra
fall kan folkets otålighet all ting förstöra,
ingenting genom sig sjelf uprätta. Folket,
lemnadt utan hjelp, lemnar sig åt sina
ledare, och väljer snarast dem, som
smickra dess passioner.
Allt hvad som skall stiftas, skall
utgå från någon stor man. En Konung,
som älskar ljus och lag, fordras det, at
stadga tankans frihet och ljusets välde.
En Konung, omgifven af et folks
moraliska kraft och sann representant af
henne, fordras det, at utan brytning och
förstöring kufva den makt, som arbetar emot
sanningens och rättvisans framgång. Men
detta är del svåraste profvet för en
Konung. Här gäller det, at fatta i dess
högsta renhet begreppet om det välde, Han
utöfvar. Jag bör tro, at mången styrande
känt behofvet af ljus och velat befrämja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
