Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Til vederbörande Hof-Rätts
uptagan-»de höra. 1:0 Religions-processer, Kgl.
»Kungörelsen den 24 Jan. 178 r> sedan
»de, efter dertil erhållen tillåtelse af Ju-r
»stitiæ-Kantzleren, blifvit |il Domstolen i
»orten instämde och der undersökte.
»Kongl. Brefvet den 15 Dec. 1762.« (I
den förra eller 178« års Kongl.
Kungörelse säges det, at Hof-Rätterna
förblif-va, hädanefter såsom hittils, forum i
Religions-processer.
Under 10 Kap. 26 §. samma balk:
»Det tilhorer Consistorium at uptaga och
»afgöra alla de mål, som röra en prests
»förhållande i embetet och ankomma på
»föreställning, af hållande från tj ensten på
»viss tid eller embetets förlust« . . .
»Från ofvannämnde mål undantagas dey
»som angå Religion eller söndring och
»affall ifrån den rena evangeliska läran,
»med hvilka efter förra författningarne
»kommer at förfaras. Kongl. Brefvet den
»7 Dec. 1787*«
Enligt hvad uti Strengnäs Consistorii
underdåniga utlåtande öfver Hr T:s
underdåniga besvär namnes, har detta
Consistorium, åtminstone efter meddelandet
af dess utslag, varit underrättadt om en
händelse, då Consistorium i Götheborg
år 1770 fått nådig befallning at söka til
rätta föra två til Svedenborgianismen
förfallna lärare, men målet, då någon
rättelse icke påtöljde, blifvit fÖrvisadt til
Kongl. Götha Hof-Rätt, at efter
Reli-gions-stadgarne afgöras. Hr T. torde då
ej haft orätt i den anmärkning, han gjort
hos Kongl. Maj:t, at något dylikt, som
förfarandet med honom, icke iörevarit
i Svenska Christna församlingen, allt
sedan hennes fulla söndring ifrån den
Romersk Catholska.
Genom den rättegångsväg, som de
nu anförda lagar utstaka, är det först,
som den samvetsfrihet, den
oafhängig-het af all menniskolära kan göras verk-
lig, hvarom vår trosbekännelse försäkrar
oss. En andelig domsrätt i religionsmål
är en säker väg til hierarki. All
erfarenhet bevisar, hvad bruk som blifvit gjordt
af hvarje verldslig inflytelse, de åndelige
vunnit. At stifta en lag om
religionsfrihet, och lemna verkställigheten af denna
lag i deras händer, som ensame äga en
naturlig fördel i religionsfrihetens
afskaf-fande och vissa dogmers erkännande för
den enda oförfalskade gudaläran, det kan
ej vara annat än en motsägelse. All makt,
som kan missbrukas til samvetstvång, är
i de andeligas händer ännu mera
förfärlig än den, som blott ger dem insteg i
den verldsliga förvaltningen eller
lagstiftningen.
Om vi således äro tack skyldige åt
den vishet, hvarmed våra förfäder
handlat, då de i verldsliga Domstolars hand
lagt domsrätten öfver religionsfrågor; om
det Är denna vishet, som gjort, at vi af
förfäderna fått ärlva et fritt förnuftsbruk
i religionen, et oumgängligt villkor för
all tankefrihet, och derigenom äfven för
all medborgerlig frihet; hvad skulle väl
då dessa förfader säga, om de, upstigne
ur sina grafvar, finge se oss färdige at
återgå til detta beroende af en verldsligt
andelig makt, från hvilken de befriat oss?
Hvad skulle de säga om vår otacksamhet
mot deras mödor, i fall de aåge oss 110g
obekymrade om deras herrliga arf, för
at til och med försumma at känna och
efterlefva de lagar, som af dem blifvit
lemnade til borgen för beståndet af
denna frihet, hvilken de med blod och
segrar förvärfvat?
Consistorium i Strengnäs har, såsom
nämndt är, då det för villomeningar i
religionen dömt Hr T. förlustig sin tjenst,
underställt Utslaget Kongl. Maj:ts nådiga
revision och förordnande; och dennä
underställning har blifvit så förstådd och
uptagen, at saken kommit under Kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
