Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Sa
aldrig behöfver verkställas, behöfver
också ej stiftas.
A. Ännu glömmer Ni försmädelse
mot Gud?
B. Nej, men Gud vill ingen
syndares död, utan at han omvänder sig och
lefver. Guds ära behöfver icke Jagens
skydd; och dåren, som smädar Honom,
ger ej et så förföriskt exempel, at det
icke kan motverkas genom lindrigare
straff än döden.
A. Jag förstår. Men då Ni likväl
medgifvit, at man inför rätta kan genom
yttranden göra sig skyldig til döden;
borde Ni icke säga, at ingen under
anklagelsen for yttranden behöfver sättas i
fängelse.
B. Också säger jag blott, at ingen
behöfver det under anklagelse för
yttranden , som ej äro fällde inlör rätta. Häkta
denne, som frivilligt framställt sig för
lagen, är icke at ådraga honom någon
vådlig upmärksamhet. Hvad jag ville
bevisa, tror jag vara bevist, at ansvar för
missbruk af yttranderätten genom tryck
ej behöfver komma i fråga före
vederläggningen, der man anser vederläggning
nödig. Straffet anser jag aldrig böra
blif-va svårare än landsflykt.
A. Jag lemnar derhän, om Ni har
rätt eller orätt. Det roar mig blott at
^öra Er, och* jag fortfar at fråga. Vår
digression utgick från den satsen, at
skrifter, som angripa den allmänna
säkerheten, kunna verka olika under olika
omständigheter. Ni har blott talt om de två
fallen, då en god regering äger nog
förtroende, at kunna helt och hållet förakta
smädaren, och då en regering, ehuru
fod, likväl saknar förtroende och derföre
ehöfver at uplysa folket om smädelsens
ofog, hvilket Ni påstår alltid vara för en
sådan regering möjligt. Det återstår at
tänka sig en dålig regering, och huru
denna bör förfara.
B. Åt en dålig Regering, som ej
vill blifva god , äger jag inga råd at gifva.
At den skall förfölja yttranderätten, är
naturligt — och om hon stupar genom et
godt eller ondt bruk af denna rätt, är
alldeles likgilltigt.
A. Nå, en dålig regering, som vill
bli god?
B. Det kan ej vara någon annan
an den svaga, om hvilken vi talat.
A. Men om jag icke skulle tänka,
lika med Er, at det är likgilltigt, om
den elaka regeringen står eller faller; om
jag skulle tro, at all mensklig ordning
bör uprätthållas, och at revolutioner äro
värre än de sämsta styrelser —
B. Detta har jag ingalunda nekat.
Jag vill blott icke gifva råd, huru en
sådan Styrelse skall bibehålla sig. Jag tror,
at det är lyckligt, om den stupar för
blotta tankefriheten; ty jag anser detta
för detsamma, som at den förbättras.
A. Skulle det ej vara möjligt, at
en elak styrelse kunde uprätthålla sig
genom förbund med tankefriheten? Jag
föreställer mig detta alltför möjligt.
Folken synas mig så beskaffade, at ma«
snarare inbillar dem, at allting är godt,
än det är godt, som man döljer för
dem. Genom friheten at klaga linner
man sig omedelbart tröstad; och nar man
länge sett, at den, som vållar denna
klagan, visar et obekymradt anlete;
öfver-tygar man sig lätt, at han är säker på
sin sak, och at han antingen har rätt,
ehuru illa det ser ut, eller ock är så
uphöjd öfver §11 fara, at ingenting mot
honom står at uträtta. Bör man icke
undra, om elaka regeringar aldrig
försökt detta medel? Mig förefaller det så
naturligt, at jag blott derföre vore färdig
at hata tryckfriheten. Man säger ju, at
Engelsmännen snart äro alldeles
förtryckte, och just derföre aldrig kunna räddas,
at folkets skrik blifvit en så vanlig sak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
