Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upåt. Hittiis har bildning funnits i små
stater, der menniskan hel och hallen
til-hörde det offentliga lifvet, eller har den
i stora samhällen funnits hos en mindre
talrik klass af folket, hvilken ägt en
tätare communication inom sig. Inbördes
meddelande af menniskors tankar är
nem-ligen det, som skapar bildningen, och
så långt detta räcker, finnes hon, ej
annorstädes. Derföre skulle hon uti stora
stater aldrig kunnat utbreda sig, om icke
detta undransvärda medel til allmän
coin-munication upkommit, som ligger i
tankarnas allmängörande genom trvck,
e-medan intet annat medel är möjligt, at
litva en stor folkmassa med en och
samma anda.
A. Och som bildning och allmän
anda äro nödvändiga för borgerlig frihet;
så är Ni nu beredd med den slutsatsen,
at i alla stora stater folkmassan varit och
är förtryckt, så länge tryckfriheten icke
hunnit fullända sitt verk.
B. Ni gissar icke alldeles orätt. Och
derföre hafva filosoferne intil våra dagar
omgåtts med den melankoliska tankan, at
stora stater skulle fc.’ evigt vara dömda
til slafveri. De skulle haft rätt, om
bok-tryckerikonsten icke funnits. De skulle
sett, at de hade orätt, om ej verknin-
{rarne af denna konst ännu legat i sin
inda, om den varit fri och dess frihet
hunnit verka en allmän anda. De hafva
trott denna anda omöjlig at sträckas
ut-ö’ver en viss arealvidd, ulöfver en viss
folknummer, och derefter uträknat, huru
despotismen, i jemnt lörhällande med
dessa begge, skulle tiltaga i gränslöshet
och grymhet. Hos dem har således ej
kunnat upstå den tankan, huru allmän
anda, oin den en gång spridde sig til
massan, skulle vinna större styrka,
af-venledes i förhållande til folknuinern.
A. Jag fruktar, at ni snart är til
baka på det engelska exemplet och på-
står, at det ej härleder sig från
tryckfriheten , emedan dess verkan ännu icke
trängt nog djupt ned , utan det
förbist-rade skriket, som ingenting uträttar,
kommer just från dénna lägre region,
dit ljuset ännu icke hunnit genombryta
— oberäknad den egna arten af Englands
bildning, som är en industribildning, en
mekanik, endast sådan , som den kunnat
upkonuna genom handels-snillets och
konstfärdighetens tällan och fredsslut med
länsrättens äkta ijvarlefvor, der folket,
blott såsom folk , ännu icke hunnit
blif-va räknadt för någonting, o. s. v.
B. Snart skall jag tro mig
berättigad härtil. — En hop, som skriker, är
ej en hop, som tänker. Offentlighet
inför en folkskara, som äger intet begrepp
om de ord, dess förförare lägga henne i
munnen, kan endast gifva resultater, som
blifva förevändningar at förakta folket,
men ej resultater, som afskracka från en
redlig önskan at uplysa folket. En helt
annan, .offentlighet är et folks verkliga
kännedom af dess allmänna
angelägenheter. Det är endast för denna, som jag
nitälskar.
A. Utan tvifvel är det i detta slags
offentlighet, som Ni söker bot lör allt
det onda, det andra slaget gjort. Genom
undervisning vill Ni återbringa et folk,
hvars öron äro döfva af et blandadt skri,
et förbistradt sorl, der sanningens röst
är omöjlig at urskilja från lögnens, der
det heligaste hädas och det orenaste
up-höjes, med lika framgång.
B. , Ännu klyftigare kunde Ni
reson-nera, i fall Ni ämnar försvara den läran,
at menniskoslägtet är förtappadt och at
det högsta af dess räddningsmedel bor,
såsom odugligt, efter första försöket
bortkastas. Den, som förhärdar sig i denna
lära, behöfver aldrig låta lösslita sig
der-ifråu. Matematiska skäl einot honom
finnas aldrig, och för at icke låta veder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
