Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Franhrihe. I Dep. Kummernes session den i
dennes framlade Gref Siinéon för Kammaren
Jag-förslaget. om tryckfriheten, sådant som det var
antaget af Pairerna. — Vid sessionens början
anmärkte Gonstant, at namnet smädare, som St.
Anfaire’gilvit Coussergues, ej fans i förm sessio
nens protocoll, och föreslog at berigriga det.
Ordningen lör dagen föreslogs, men förkastades med
123 röster mot 117 och Canstants förslag antogs.
Coussergnes fiok då ordet och sade: M. M. H H.!
Jag gjorde min motion blott med afseende på det
allmänna bästa; samma afseende förmådde mig at
återtaga den. Men då Kammaren nu låter i
pro-tocollet inilyta et för mig förolämpande ord, så
förklarar jag, at jag betjenar mig af all min
rät-ligliet i afseende pä min motion och förbinder
mig at rättfärdiga den inför hela Frankrike
(tecken til ovilja). För öfrigt är det icke Konungens
Minister jag angripit, utan hufvudmannen för
revolutionärerna i Frankiike. Jag är glad, at detta
nr en offentlig session; just hvad som tildrngit sig,
rättfärdigar pä förhand min motion« (häftigt sorl
af ovilja från venstra sidan). Conrvoisier föreslog,
at Coussergnes skulle hållas til ordning, emedan
han, sosotn bevis, at Decazes vore
revolutionärernas hufvud, anfört hvad som tildragit sig i
Kammaren; hvilket vore en förolämpning mot försäm
lingen. Detta förslag antogs med pluralitet, hvari
Ministrarne, men ej Coussergness ölriga anhängare,
Villöle, Corbiére m. fl., togo del. Märkligt är,
at de Liberale, nyss Decazes bittraste fiender, nu
ifrigast försvara honom mot Coussergnes anfall,
emedan dessa äro iagstridige. — Pasquier skall d.
28 Febr. i Fairskammaren, på den frågan, om
Ministrarne tänkte vara opartiske, hafva svarat:
■»Nej, ingen opartiskhet, och partiskheten blott
för de monarkiska lärorna oth royalistiska
tänkesätten.« Dessa ord skola, enligt en Ultras tidning,
hafva gjort den största effeet.
Dä Dupont de 1’Eure den 2 Mars
öfverlem-nade Utskotts betänkandet om 442 nya petitioner,
med 53,54o underskrifter, för Chartan och
Vallagen, upstod en häftig debatt. Marq. de la
Fay-ette sade: »man har här talat om en statscoup
och extrema medel: man har til och med nedlåtit
sig at trösta oss deröfver. Och i sanning, sedan
Frdnska folket i ordning uthärdat alla stats couper,
aom Jacobinismen, Despotismen och Aristocratien
förmått upfinna ; sedan en lång erfarenhet lärt oss
at ej mer hålla tilgodo befallningar i stället för
budgetter, påbud i stället för lagar, så skulle
statscouper ej mera trygga ; de skulle blott kunna
väcka medömkan för de dårar, som kunde vilja
nyttja dem. Men det finnes et annat medel, som
revolutionen bragt i gång, nemligen at göra
statscouper i förening med Kamrarna och göra med
til inedbrottsliga. Stöten ej ifrån Eder edra
cora-mittenters böner, at J skolen vakta Er för denna
snara, at J skolen hålla heliga oth försvara
Chartan och Vallagen, som J besvurit».
De Deputerades Utskott har föreslagit
antagande af lagförslaget om personlig* friheten,
men med väsendtliga förändringar, i synnerhet i
frågan om den anklagades ställande inför
vederbörlig domstol. Den 6 dennes begyntet i
Kammaren debatterna. Gen. Foy talte utomordentligt
väl mot förslaget, och från gallerierna skallade
bifall; men de ifriga applaudisseurerne blefvo
ut-viste. —
Kongl. Gardes - regementerna, som af förra
Ministern blifvit förlagda 60 å 60 timmars väg frän
Paris, skola nu ligga omkring hufvudstaden på
5 eller 6 timmars afsiånd.
America. Den 11 Febr. Förenta Staternas
Öfverbus (Senaten) har beslutit med stor pluralitet,
at Congressen ej hade rätt ålägga Missouri staten
något tvång i afseende på slafveriet, såsom
föreslaget var. Man väntar Representanternas beslut
i ämnet. — Två fartyg hafva algått til Afrika,
för at hindra slafhandeln och bereda
etablissementer i samma ändamål. — I Montevideo har en
complott blifvit uptäckt, bestående af i,5oo
Europeiska Spaniorcr, hvilkas afsigt varit at afvakta
Spanska expeditionens ankomst och resa sig mot
både Portugiser och Sydamericaner. Gen. Lecor
har arresterat i5o bland dem.
Bolivar hoppades at inom Dec. månads slnt
hafva intagit äfven Caraccas de Leon, den enda
provirtce i Venezuela, som då ännu innehades af
Spaniorerna. Han försäkrar sin Irländska Legion
at heligt hålla dem, »Venezuelas adopterade barn
och forsvarerne af Columbias frihet«, allt hvad
d’Evereux lofvat dem. — Den för Republiken
Columbia provisionelt antagna Constitutionen skall
blott räcka til dess den allmänna Congress hinner
samlas, hvartil valen begyntes den i3 sistl. Jan.,
och som sammanträder med början af nästlidne år.
Tryckt hos Carl De le en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
