Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer, ånger, qval och, någon gång,
för-tviflan söka bringa allt til ordning och
sammanhang, förstöra allt fördomarnes
välde, förkasta allt godtycke och
upgö-ra lagar för ert förstånds och er viljas
verksamhet? — Nå väl, tror Ni, at det
någonsin står bättre til i et samhälle,
der tankans frihet ännu ingenting
uträttat? Hvad bör man ej hafva vågat, der
man vågat undandraga sig ljuset?
Hvilken af menniskornas rättigheter bör man
hafva vördat, då man nekat dem den
första af alla, den at uplysa sig? Huru
kan Ni då undra,’at allt kräfver, i detta
skick, samma omsorger af den nyväckta
tankan, som det fordrades, när tankan
hos Er först vaknade , at allt kostar
samma mödor, samma oro, samma
om-skapningar? Må Ni ej snarare undra, at
det någonsin kan aflöpa med mindre än
totala skakningar och brytningar?
A. Ni kan dock icke neka, at
häftigheten och våldsamheten skada sjellva
den förbättring, Ni söker. Illviljan och
smädelsen gtfra sig luft under masken af
nit om det allmänna. Til slut skapar
man en så kallad opinion, som tager
sig välde och är knapt så obekymrad om
någonting, som om rättvisan. Låt en
skicklig äreskändare vräka den mot en
enskild person — och han står ej mer
at uprätta. All samhällets rättvisa åt
honom är fruktlös.
B. För at fortsätta liknelsen, frågar
jag Er: I fall Ni vill blifva en förnuftig
man och rycka väldet ifrån edra
passioner, måste Ni icke uthärda striden med
dem? Begär ej, at allt, hvad Er vilja
under denna strid frambringar, genast skall
vara rent. — Och för at tillämpa detta:
besinna då, at den första striden i
samhället måste snarare vara det ena ondas
strid med det andra, än en strid mellan
det onda och det rena goda. Begär ej,
at harmen, den énda rådande känslan i
första striden mot våldet, skall genast
vara en dygd. Omedelbart från förtrycket,
der ingen vågat tänka på fäderneslandet,
sprider sig, vid första ropet på frihet,
icke allmänt et äkta patriotiskt nit.
Orena afsigter och begär hoppas ännu allt,
och försöka blott at i en ny skepnad
bedraga ovana ögon. De lägsta
lycksökare, de fräckaste egoister framträda
under namn af frihetens hämnare,
medan de blott förfölja andra förtryckare,
som stå i deras väg. Huru vill Ni, at
dessa skola lära oss frihetens,
sanningens, ärans värdiga språk?
Man bör häraf naturligen vänta en
missledd opinion. Man måste tåla äfven
den, til dess skränet blir något gammalt
och förlorar sitt behag. Den röst, som
då låter höra sig, lyssne man til. Ar den
icke bättre; så är det ej fäderneslandets
och sanningens sak, som segrat.
Emed-lertid är jag säker, at äfven under den
förra perioden opinionens misstag
hvar-ken äro så många eller så stora, som
man vanligen ropar. En publik karakter,
som får henne emot sig, har, skulle jag
tro, nästan alltid at skylla sig sjelf. livad
offentlig smädelse ölver offentliga
åtgärder vill säga, begriper jag knappast, så
vida smädelse skall innefatta et lömskt
försök at skada genom osanning.
Offent-ligen smäda kan man mot en gerning,
som ej är offentlig. Mot den, som 6ker
offentligen, kan man enshildt smäda. Men
så snart man framträder i dagen mot hvad
som skett inför hela folkets ögon, eller
är förvaradt i handlingar, af hvilka hvar
och en äger erhålla del; då begär man
en omöjlighet, i fall man söker at göra
osanning gällande. Nu är allt, hvad en
embetsman gör, en sak af sådan
offentlighet. Jämrar han sig ölver hvad man
derom högt och öppet säger; så är det
antingen derföre, at hans handling ej tål
ljuset, eller ock derföre, at han gör 6ig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
