Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
indrifver- och redovisar Sfatens alla
Ordinarie och Extra ordinarie inkomster, äfven
från Postverket och Tullstyrelsen. _ Stats—
Contoiret får a:ne Departements-Chefer:
den ena för Inkomst och
Uppbörds-Con-toret: och den andra för Utgifts och
Re-dogörelse-Con toret. Stats-Contorets pligt
blir att tillse, det Uppbörden ordenteligt
och på bestämd tid; utan balance, ingår,
hvilket instructionen närmare skall
bestämma. — Revisionen af Redogörelsen och
Förvaltningen skall tillhöra ett Riksens
Ständers Verk, hvarom nedanföre skall förmälas.
s:o Ett Departement för Tullverket.
Iiof- Cancelléren får under sitt
ansvar och befäl, ett Departement för
Eccle-siastik-verket, samt allt hvad som rörer
den allmänna upplysningen, Litteraturen
och Uppfostringen. Cancellie-styrelsens
göromål fördelas emellan Hof-Cancelléren och
de ’öfrige Ministrarne, efter göromålens.
olika natun.
Krigs-Ministern kommer- att öfvertagau
de arender, som nu, tillhöra.
GeneraL-Adjutanten för Arméen^ och det< som- nu- tillhör
Krigs-Collegii befattning,, med. undantag, af
Militie Camerat-mål.
Sjö-Ministern öfvertager likaledes de
äremler,. som, utom Cameral-tnål, höra
till-förvaltningen af Sjö-ärenderne, samt
General-Adjutants-Expeditionen för Flottorne..
Följande Collegier och Embets-Verk
komma således att alldeles upphöra, sedan
deras göromål blifvit annorlunda indelade,
nemligen:- Allmänna Ärendernas Berednings
Cancellie-styrelsen, Krigs— och
Kammar-Collegierne-, Bergs- Commerce- och
Sund-hets-Collegierne, Stats-Conloret och
Förvaltningen af Sjö-ärenderne, sarnt
Krigs-Hof-Rätten, äfvensom Kammar-Rätten,
emedan dess Douiarebefalloing, lika med de
öfrige Collegiernes, öfverllytlas på de
ordinarie Douistolarne.,
Konungen bör äga makt att disponera
Statens inkomster i enlighet ined de
föreskrifter, Riksens Ständer meddela;
hvar-emot det ensamt är Riksens Ständers rätt,
alt göra sig underrättade, huru dessa
föreskrifter blifvit iakttagne och verkställde.
Jag har således* vid nogare öfvervägande,
frångått den princip , jag yttrat i särskilda
Utskottet* att all. Uppbörd bör inflyta i
Riksgälds-Cöntoret och derifvån utgifvas
efter Konungens anordnande. Mina skäl
äro dessa: utom grundprincipen, att
Statshushållningens förvaltning bör vara
con-centrerad i Konungens- hand, hvilket ock
instämmer med: Sveriges nuvarande
Con-stitution, bör Konungens makt på intet
sätt råka i collision med Sländernes makt
under deras frånvaro. Det strider ock emot
samma princip, att Uppbörden och
Dispositionen af Statens medel samt Conlrollen
och Revisionen deraf skall tillhöra en och
samma. makt. I alla fall skulle jag hafva
betänklighet att lägga mycken
administra-tif makt i. en Corporations hand, i
synnerhet-under- nu: varande representation ,
och då allöningssättet nu är så inrattadt, att
största delen af Ständernas Fullinägtige
måste utses-från Stockholms Stad, hvilka,
såsom innehafvande andra Tjenster eller
Näringsfång, säljan kunna fä lid taga
närmare kännedom om Verkets-göromål, utari
administrationen,.så till sagandes, måste falla
i händerna antingen på någon verksam
Ledamot eller någon af betjeningen, så att
det tordfe hända, att en enda person
komme atti styra: verket i hela Corporalionens
namn,, hvilket i framtiden kunde blifva
äf-ventyrligt* isynnerhet då Secreteraren i
Riksgälds - Contoret tillika är Secreterare
hos Riksens Ständers Herrar Revisorer och
hos Stats-Utskottet, der
Riksgälds-(on-torets förvaltning skall granskas.
Det är af sådune skäl, jag foreslår, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
