Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missarier från provisoriska juntan till de särskilda
ultramarinska proviiicerna, för att försöka cn
återförening med moderlandet. Man smickrar sig med
framgång, sedan Spanien blifvit en constitutiunel
monarki. Alla af Cortes föri tillsatta Xcfes
po-liticos (prefecter) äro åter insatte. Äfvenså ar
Secretcrare-embctet vid Cortes Ster inrättadt, och
dess bureauer, sigill, papper och constitutionens
original detsamma tillställde. Alla fordna tjenster
äro besatte.
Orsaken hvarföre den gamle, forut s8 högt
älskade, Castanos fallit i folkets ogunst var den,
att innan underrättelserna om hvälfniugcn i
Madrid hunnit till BarccUona, hade der redan visat
sig spSr till resning, hvilken C. ville hindra och
derföre lät kläda i uniform en hop tiggare och
sjöfolk, dem han instack bland soldaterna, för att öka
deras antal. Tiupparne upptogo detta ganska illa,
och oviljan var allmän, då d. 9 Mars mer än 3ooo
unga borgare beväpnade förenade sig med dem. I
detsamma kom underrättelsen om revolutionen i
andra städer, och folket stod ej mer att styra.
Den redan omtalta scenen, då C. och Biskopen på
balconen besvuro constitutionen, följde derpå, och
d. i3 utbröt folket mot C. — Befallning skall vara
gifven att skilja Gr. A bisbal från allt befäl, och
han tros blifva utan allt inflytande på Spaniens
öde, så snart han Öfverlemna* åt sig sjclf. — Mina
skall hafcva upsnappat en vigtig brefväxling
inel-lan Spanien och Frankrike. — Genom Bayonne
har från Spanien kommit en, som det synes,
mycket betydande person, som förmodas vara ”iluns
Barmhertighet Stor-Inquisitorn’’ (detta är hans
titel). Han medförde flera rustvagnar, som lära
haf-va varit lastade med det hel. oflicii handlingar och
effeeter.
Tidningarne meddela underrättelse om en viss
Michel Solano, Pastor i Esco i Arragonien, som,
efter att i 5o år liafva delat sin tid mellan
spccu-lation och Nya Testamentets läsniug, föll på ett
religionssystem , som skall vara- nästan fullkomligt
ölvcrcnsstämmande med det Lutherska. Detta
meddelade han sin Biskop och blef derföre år 1798
kastad i Inquisitionens fängelser. DcrjfrSn undkom
han; återväude likväl ocli dog i8o5 — förklarad
for vansinnig.
Tyskland. Storhertigens af Hessen
Darm-stadt Förordning om landets representativa
författning innehåller hufvudsakligen följande: Art. 1.
Stauderne i Vårt Storhertigdöme skola bilda 2:ne
kamrar. 11. Första kammarn skall bestå ? 1:0 af
Prinsarnc af Vårt Storbcrtl. husj a:e af Capita för
Ståndsherrliga familier; 3:o sf Seniorn i
Friherr-liga familien von Ricdesel, som hittills beklädt den
ärofulla värdigheten af Hcssisk Arfmarskulk ; 4:o
af Katholska Lands-Biskopen; 5:o af en
Protestantisk Prest, som Vi skola utnämna på lifstid , ined
värdighet af Prelat; 6:0 af
Lands-Univcrsitets-Kantz-lern eller dess Vikarie; 7:0 af sådnnc utmärkta
Statsborgare, som Vi kalla dcrtill på lifstid. Vi
skola icke utsträcka dessa utnämningar öfver ett
antal af Tio medlemmar. III. Andra kammaren
skall bestå: i;o af Sex Deputerade, som den i Vårt
Storhertigdöme med fast egendom fullbesutnc adeln
utnämner inom sig sjclf; 2:0 af Tio Deputerade
från de städer, hvilka Vi, för handels intressen
eller för att hedra gamla aktningsvärda minnen,
härmedelst meddela särskild egen valrättighet
(namnen på staderne följa). 3:o af 34 Deputerade,
livil-ka, efter Val-Districterne, väljas af städer, som ej
blifvit försedde med särskild valrättighet, och af
församlingar. IV. Till begge kainrarrie liafva
med-lemmarue af Vårt Hemliga Stats-Ministerium och
dc Landtdags-Kommissaricr, som af oss framdeles
blifva utnämnde, fritt tillträde utan rösträltigliet.
X. Alla val skola ske for sex år; men det är ej
förbjudet att, efter denna tids förlopp, återvälja dc
förut valde på ytterligare sex år. XII och XIII.
Vi skole, åtminstone hvart tredje år, församlu Våra
trogna ständer. XV. Den nya Finance-lagen,
hvilken alltid skall gälla för tre år, skola Vi, utan
Våra trogna Ständers samtycke , icke satta i
verkställighet. XVI och XVIL Ehuru Vi, genom
stadgandet i XV artikeln, bereda Vårt folk säkerhet, att
inga nya pålagor, innan Standerne blifvit
öfverty-gade om deras nödvändighet, kunna påbjudas, och
cburu Vi bifoge den ytterligare försäkran, att Vi,
livad de särskilda beskattnings-methoderne och sättet
för deras fördelande beträffar, gerim skola emottaga
Våra trogna Ständers anföranden, och, så vida de äro
passande och utförbara , ieke vägra dem vår
sanc-tion ; kunna vi likväl, å andra sidan , icke göra
Statens existence och lagliga förbindelsers
uppfyllande beroende af cn Ständernas ovillkorliga
vägran af skatters bevilljaudc. Vi förordna derföre i
detta hänseende, likväl med dcu innciliga önskan,
att vi aldrig måtte komma i nödvändighet liäraf
göra bruk, följande: 1:0 Om ingen förening med
Standerne kan tillvägabringa9 i a Iscen de på den
nya bevillningen , sä kommer den gamla, såvida
de i densamme fastställde utlagor icke äro
bestämde för ett tillfälligt och redan vunnet ändamål, att
ytterligare gälla för det följande året, under
loppet bvaraf SVi skola påbjuda en ny
Ståhdsförsain-liug med nyå val. 2;b Om Ständerna skulle vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
