Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gre graderna blifva allt för stort-, om
dessa skulle utöfva ett oinskränkt
förmynder-skap öfver folkets alla handlingar. Folket
bör dessutom vänja sig att sjelf förvalta en del
a£ sina allmänna angelägenheter, för att få
kärlek och intresse för sin frihet och för sitt
fäderneslands sjelfsländighet. När folket i
utöfningen af sin andel i administrationen
finner sin befattning mödosam; så skall det
med aktning och kärlek bemärka de
Em-betsmän, som med nit och oväld besörja
den vigtigare och vidsträcktare delen af
administrationen. Det skall då icke,
hädanefter som tillförene, uti hvarje
Tjenste-man tro sig skåda en förtryckare.
• I senare åren Jiafva så kallade
Sock-ne Hushålls-Coinmilteer blifvit inrättade,
för att sprida kunskaper i
Landtbrukssköt-selen. Dessa Committeer, som merendels
utgöras af de förståndigaste medlemmar
inom hvarje sokn, kunde åläggas en
vidsträcktare befattning, såsom:
1:0 Att sträcka1 sin uppmärksamhet till
hushållningen med Skogarne. Det strider
mot all rättvisa, att Staten tillvällar sig
något slags dispositions-rätt öfver
sjelfägan-des skogar. Det är denna onaturliga Lag,
som kanske vållat skogarnes förstöring, och
åtminstone förstört mångfaldiga
medborgares timliga vällärd. Författningarna
rörande sådane skogar böra, enligt min
öfver-tygelse, alldeles lörsvinna. Ehvad sträng lag
ftian än vill stadga, så skola skogarne dock
aldrig komuia i bättre tillstånd genom
någon annan åtgärd än skogs-produkternes
afsättning och skäliga betalning. Den
befattning, Coinmiteerne häruUnnan bör
tillkomma, bör bestå uti undervisning för den
oknu-nigare delen af allmogen, huru skogarne
skola vårdas och användas, för att blifva
nyttigast för jordägaren. Vården om
Kro-uoskogarne bör tillhöra de tjenstemäu, som
Konungen dem anförtror.
2:0 På lika säft, som Fattigvården
tillhör hvarje Sockn eller District särskildt;
så böra ock Arbetshusanstalterne höra till
Sockne-Comuiiteernes omvårdnad. Staten
bör ej belastas med underhållande af några
arbetsanstalter för andre personer* än
sådane, som enligt Criminal-lagarne böra
undergå correction. Våra
Police-Förialtnin-gar rörande detta ämne höra till
Barbariets tidehvarf. _ Man klagar öfver folk-
brist och ser ieke, att lagarne tydeligen
åsyfta att utrota folket. — Den fattige
ork-löse får sitt underhåll af Fattiginrättningen
i sin sockn; ___ men den fattige arbetsfö-
re, som för ett ögonblick saknar årstjenst
eller annat lagligt näringsrång, dömes till
slafveri, kanske oftast för lifstiden, att utan
gagn tillbringa ett uselt lif på Statens
dryga bekostnad. Sverige organiserar ett
publikt slafveri, mycket farligare och
skamligare än det Africanska enskilta. — Jag
föreslår derföre, att de pnblike
arbetsan-stalterne inåtte upphöra, att ingen person,
som ej begått brott och efter allmänna
Cri-minal-lagarne bör straffas, må betagas sin I
personliga frihet, ocli att omsorgen för fol- I
kets sysselsättning och föda endast bör
öf-verlemnas åt Sockne-Comiteerne, efter
samma grunder som gälla för
Fatiigförsörjnitf-gen. Det blir då hvarje sockns eller stads
skyldighet att, utan något bidrag från
Staten, förse det fattigare folket med
handa-slögder eller arbete i jord, allt efter hvarje
orts local, hvilket på Styrelsen sjelf må
ankomma.
5:o Tillsynen öfver allmänna vägar och
broar torde beqvämligast kunna uppdragas
åt bemälle Commitéer, likväl bör
länstyrelsen ftafva ölveruppsigten derå.
4:o Böra Comrnitéerna kunna anlitas i
vissa handräckningsrnål, som fordra
skyndsam åtgärd, då publik tjensteinans biträde
ej i hast kau vinnas; men isynnerhet böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
