- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 1-104 1820 /
261

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om man efter läsningen af detta
nådiga Bref frågar sig, hvar dessa af Kongl.
Hof-Rätten åberopade vissa deri
meddelade föreskrifter finnas, som skulle hindra
bifall till ansökningen om del deraf; så
torde man, lika med oss, finna sig föga
tillfredsställd. Wi måste bekänna, att det
är blott genom auctoritet, som vi kunnat
komma på den tankan, att föreskriften om
dröjsmål med kungörande för Petter
Andersson af Kongl. Maj:ts nådiga Utslag samt
verkställigheten af det honom ådömde straff
vore den, som utgjort hindret, och att
förklaringen häröfver skulle vara, alt i fall
det Kongl. Brefvet, hvari utslagets
innehåll synes, blelve tryckt, det äfven kunde
komma till Petter Anderssons kunskap i
fängelset, innan tid blefve.

Yr begripa icke, hvad skada> eller
olägenhet utslagets kungörande för bemälte
Petter Andersson skulle kunnat medföra, och
föreställa oss ingalunda, att förekommandet
häraf kan hafva varit ett ändamål i det
Kongl. Brefvet. Kongl. ]\Iaj:t har endast
funnit kungörandet öfverflödigt, innan
tiden till dödsstraffets verkställande ännu
kunde bestämmas. Men för ingen del kan
fråga hafva varit alt förekomma all möjlighet
för Petter Andersson alt få veta sin redan
utfärdade dom, och förekomma det så, att
en Grundlag, sjelfva Tryckfrihetslagen,
skulle derigenom lida intrång — en lag, som
ej blott för alla andra Ur helig, men s<fm
sjelfve den till döden dömde och nu
allif-vade Petter Andersson ofelbart ägde njula
till godo, så länge han lefde och slod
under alla gällande lagar.

Skulle vi likväl misstaga oss häri;
skulle lä-ning och upplysning böra eller
lagligen kunna utestängas ens från våra
fängelser; skulle således någon ting annat med
menuiskors förvarande i dem åsyftas, (när
fängelse ej är ålagd t såsom straff) äu en-

dast förvarandet, och skulle för detia
ändamål någonsin all möjlig communicalipn,
som kan en fånge utan dess lössläppande
medgifvas, vara skadlig eller äfventyrlig; så
begripa vi alltför lätt, huru det kunde
tillgå att hindra Petter Andersson från
läsande af en tryckt underrättelse om Kongl.
Maj:ts Utslag öfver honom, afvenså väl
som att hindra honom från emoltagande af
muntliga underrättelser om detta och an-*
dra ämnen.

Wi sluta häraf, att i fall syftemålet
varit att hålla Petter Andersson i
okunnighet om dess dödsdom, Kongl. Maj:t
visserligen då skulle i Nåder föreskrifvit do
dertill nödiga mått och steg, såsom ensamt
fängelse, förbud att läsa annat än hvad
honom uttryckligen blefve tillåtet, förbud att
träffa menniskor, som icke blifvit af
vederbörande tillsagde att för honom förtiga
hemligheten o. s. v., utom hvilka
försig-tighetsmått blotta innehållandet med
dödsdomens kungörande ej kunde tjena till
vinnande af det nämnde syftemålet. Wi äro
således förvissade, att Kongl. Mnj;t ined
föreskriften om detta innehållande icke haft
ett sådant syftemål.

Är nu detta säkert, och har fråga I103
Kongl. Maj.t icke varit att betaga sjelfva
Petter Andersson möjligheten att erfara,
huru han var dömd; långt mera måste vi
då, efter erhållen kännedom af det Kongl.
Brefvet, gilla klagandens i besvären öfver
det vägrade och fördröjda ullemnandet
deraf gjorda anmärkning, att han ’Vj ens
vågade tänka sig, det Kongl. Maj;ls nådiga
”Skrifvelse skulle, på sätt Hofrätten anfört,
”innehålla vissa föreskrifter, som för
ut-”lemnandet lade hinder i vägen och således
”vore stridande inot Grundlagens klara ord,
”eller att, enligt Nedre Justitiæ-Revisionens
”Resolution, något skäl skulle finnas,
hvar-”iöre den tid borde af bidas, då Kongl. .Maj :tg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1820/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free