Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^’Härvid förete sig väl de skäl å
Bon-,de-Ståndets siila, att i fråga varande
skjuts-skyldighet’ icke blifvit ålagd jordbrukare#,
ulan att åtnjuta en deremot svarande
ersättning, och att .det icke heller vore
hil-ligt, .atl på hans bekostnad genom en låg
skjutslega :befordra resor i landet *).; rne#
då denna lega redan genoin Eders Kongl.
jMaj.-ts nådiga Kungörelse af den ,24 sistl.
Augusti blifvit ökad till 16 sk. banko
milen för hvarje häst, anser Collegium sig
icke äga anledning att i underdånighet
tillstyrka någon vidare förhöjning, särdeles
som de olägenheter yid håll- och
reserve-skjutsens utgörande, med afseende hvarå
Bondeståndet beräknat den högre
skjuts-legan, kunna .till större delen försvinna, i
händelse hållskjutsen, på sätt i
underdånighet tillstyrkt är, yarder indragen eller
åtminstone ställd på en säkrare och för den
skjutsskyldige mindre tryckande fot •**).’’
Hvad som nu följer, angår särskilda
till Kongl. Collegii utlåtande remitterade
underdåniga ansökningar, .hvarmed ,vissa
städer och gästgifverier å landet till Kongl.
Maj:t inkommit, att få skjutslegan ökad till
24 sk. banko milen för hästen. Detta
,af-styrkes. Men en förhöjning till .20 sk.,
eller lika med hvad städerne nu i allmänhet
bestås, tillstyrkes för skjutsen vid de
närmast Stockholm belägne gästgifvaregårdar,
Ta personer skola Ska efter tre hästar. ;Se den
underdåniga skrifvelsen i N:o 11.
?) Se här ett Embetsvork, som i en förut med
så mycken folkförtryckande fördom ofta
behandlad fråga yttrar sig med oväld och utan
tecken till den embets-aristokrati, hvaröfycr
klagan -ej säljan höres.
**) Dessa skal vore visserligen af .vigt, derest
Mllskjulscns indragande, på sätt Kongl.
Col-legium i underdånighet tillstyrkt, kunde gå i
Verkställighet; men bärom åberopas, hvad som
pf ,«ss redan är i ’.delta ,afseende amnärkt.
jiyillca- redan enligt *734 Ars Qäslgifveri-j.
.ordriing ägt vfitt ,till en högre skjutslega,
än som stadgades .för pfriga gästgifverier
ä laudet.
JJtdrag ur en besvärs-skrift, ingifven till
Kongl. Kammar-Collegium d. 16
Augusti 1817*).
Endast från en olycklig .vana,
attskrå-.messigt handtera .allmän hushållning och
utölva formyndare-yård ,öfver
närings-fri-heten, lärer kunna härledas den hos vissa
Embetsmän inritade lordom om
sågqvar-#ars skadlighet för skogarne, hvaraf Tit.
yid behandling af frågor om dylika
inrättningars anläggande icke sällan torde
komma i erfarenhet. Så vida likväl svenska
.skogshushållningen, i alla tider vanvårdad
genom en .allmän sorglöshet hos landets
invånare , .ofta illa .bedömd i de
författningar, som till dess .uphjelpande utkommit,
;och ej sällan af .enskilda vinningslystnaden
upsålligt förvriden, någon gång skall resa
sig ur sitt djupa förfall och Sveriges
skogar räddas från allmän förödelse; är det
Åtminstone nödvändigt^, alt fördom och
vidskepelse, i delta såsom i andra ämnen,
lemna rum .åt sundt förnuft, och att de,
som handhafva lagar och stadgar, lära i
sitt välmenta nit, att skilja mellan den
omvårdnad som skadar, och den som gagnar,
,att studera författningarnes ändamål och
icke tro, att genom hvarje blind
tillämpning af boks.iafven, join synes gå ut på
besparing, en yerklig besparing vinnes, el-
De allmänna sanningar, som innehållas i denna
besvärs-skrift, anse vi så ipyckiit mér/örljerm
allmänt hebjertande, som få stals-ekonomiska
ämnen finnas, byfU’.i meningarna .« allmänhet
yarit förvändare., äu tko^skushåbn/agcn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
