Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorsdagen den 19 Junii.
Sine ira. studio et ment.
Något 07Ji hemlighets-sjuka.
(Forts, och slut frän N;o 5i).
^Ljlom den klokhet och det vilkor for
Furstens egen säkerhet, som ligger i elt sådant
upförande, är det också en ovilkorlig folkets
rättighet att veta, hvad dess regering
ämnar göra; ty regeringarne handla icke för
sin egen skull, utan för folkets. Gin dess
pluralitet besfämdt yttrar en öfvertygelse,
en vilja i ett ämne, hvaraf <let ensamt har
nytta eller skada, sa kan regeringens
beslut aldrig strida däremot, på någon
annan grund, än att folket icke förstår sitt
eget bästa. Men folket kommer också
aldrig alt förstå det, så länge folket icke
vänjer sig alt bedöma det offentligen.
Genom förmynderskap blir således ett evigt
förmyndérskap nödvändigt — och detta är
afsigten, så vida man har någon afsigt och
icke handlar medvetslöst eller blott af
slentrian. Folken hafva satt regeringar öfver
sig, icke för dessas, utan för sin skull, och
på det de måtte uttrycka och föreställa en
pluralitet, livars verkliga beslutningsrätt är
förenad med svårigheter, som ofta
medförtsamhällets uplösning. Men der före
liaf-va folken icke berättigat sina regeriRgar ati
förakta denna pluralitet, hvars föreställande
de updragit åt dem. De hafva sagt:
styren oss, ty vi äro för inånga att fulla
livarje enskildt beslut, som fordras; raen
rådfrågen oss i det system, som bör
följas, och glömmen aldrig, att vi hafva icke
skänkt bort våra rättigheter, vi hafva blott
updragit deras utöfvande till er; glömrnen
aldrig, att ert högsta studium bör vara att
lära urskilja vår verkliga lugna röst; i ärent
icke visare än andra menniskor, ulan så
vida i förstån att tillägna er andras vishet;
den magr, J utöfven, är icke er inogt utan
endast var lånad.
Gch ingen kan vara angelägnare om
detta än Fursten, som är ingen ting mer
och ingen ting mindre än hela samhällets
representant, högsta enkla uttrycket af dess
vilia. Det är att förnedra honoin, då man
anser honom endast som chef för
regeringen. Ilan är vida mer; han är den högsta
controll, den högsta väktaren öfver henne.
Då han skrifvit sitt namn under ett beslut,
har ingen enskild person, utan nationen
sanetionerat det; ty det är nationens magt
han ulöfvar. Ilar han gjort emot dess
vilja, så liar han icke förstått henne och är
missledd oin sill eget interesse, har
beslu-tit hvad han icke velat besluta; ty lika
oskiljaktig, som hans ära och lycka är från
folkets ära och lycka, lika oskiljaktig är
Ivans vilja från folkets vilja. Han har inr
gen egen magt, ingen egen personlighet.
Han är staten, fast i en molsatt
bemärkelse, iuot den, som en viss monark fä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
