Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43o
tillgång på inhemskt läder och en for
säljare och köpare förbättrad ställning af
handeln med beredda och oberedda hudar och
skinn varit en följd af den från skrå-reglor
befriade engelska läderberedningens
införande, lika säkert ar det äfven, att
skråtvångets återställande genom denna
håndterings undergång skulle småningom,
kanske också ganska hastigt, sätta saken på
dess gamla fot, minska tillgången på
dugligt läder, insöfva skrågarfveriernas idkare
i det slags säkerhet och vårdslöshet, som
alltid upkommer af brist på täflan, göra
dem till mästare öfver priserna så väl på
råa hudar och skinn, Ii vilka, till salu
utbjudas, som på allt det läder, landets
invånare förbruka, och sålunda rikta denna
Corporation på fäderneslandets gemensama
bekostnad. Lyckligt, oin ej till slut äfven
den fruktansvärda följden upslode, att ett
skrå, som kommit i tillfälle att beherrska
priset på allt svenskt, lider, funne medel
att, genom förbud mot utländskt läders
införande, bringa ett sådant herravälde till
högsta graden af indrägtighet. Ett dylikt
progressiti fortplantande af tvångssystemet
i näringar synes vara enligt med sakens
natur, och motsäges kan liända icke af
erfarenheten.
Det må icke förebäras, att
garfvare-skrået, i täflan med idkarne af engelska
gartverier, har underlägsna fördelar. Hvad
som belastar det förras tillverkning mer än
de senares, skulle vara läro-år och
mä-sterprof. Men alla de, som lör närvarande
drifva skrå-garfveri, hafva börjat dermed
i en tid, då engelska garfveri-hand teringen
var i gång; och redan delta bevisar, att
de vid skrå-garfveriet funnit sin räkning,
enär de i annat fall lieldre kunnat välja
att anmäla sig till engelska garfveriers
anläggande. Förklaringen ligger i den
vidsträcktare frihet de äga till håndteringens
drifvande på alla möjligä satt; och följden
deraf är, att ehuru den öfverklagade
friheten till nyttjande af alla slags bark
varit utöfvad vid engelska garfverierna så val
som vid de öfriga, det likväl i allmänhet
ingalunda är skrå-garfveriets idkare, som
befinna sig i mindre välstånd, än deras
medtällare.
Deremot kan väl ingen ting vara mera
onaturligt ocli falskt, än den sats,
Com-merce-Collegium förfäktar, att
inskränkningen till bruket af blott ekbark (om den ock
i verkställigheten någonsin ägt rum,
hvilket den ej ägt) skulle haft en förmånlig
inflytelse på sjelfva framgången af engelska
läder-beredningssättet. Omöjligen kan hela
håndteringen njuta fördel af någon ting,
som minskar eller helt och hållet förstörer
fördelarne för hvarje dess idkare särskildt.
Annorlunda har saken blifvit bedömd,
äfven af dem, som blott vettenskapligt, med
aiseende på håndteringens procedur, länkt
fördomsfritt deröfver. Eders Kongl. Maj:ts
Vettenskaps-Akademi har i dess infordrade
utlåtande förklarat sin mening vara, ”aitett
”fritt och obehindradt nylfjande af alla de
ӊmnen och materialier, som tjena till
lä-”der-garfning, så väl för de så kallade
en-”gelska garfverierna som för alla andra
garf-”verier, icke annat kan än vara allmänt
”nyttigt, helst på sådant sätt alla
barksor-”ters särskilda egenskaper och användbarhet,
”hvar för sig eller förenade, kunna genom
”den enskilda industrien säkrast utrönas och
”komma till allmän kännedom och
allmän nytta.”
Cöinmerce-Rådet Hertzman har i sitt
votum följt denna tanka och följt den
ledning, som erfarenheten och tidens uplysning
gitva. Han stannar vid den meningen, att
förbudet mot begagnande af annan bark än
ekbark till läder-beredning citer engelska
sättet borda uphäfvas. Men lian har gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
