Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a
nti afgitvet utlåtande formSIt: att störsfa
delen al trädslags bark, som blifvit
undersökte, funnits innehålla, jemte andra och för
hvarje art olika beståndsdelar, ett eget
ämne af särskild natur, som man kallat
garf-amne, hvilket innehålles i olika barkslag
till olika mängd samt i olika föreningar och
proportioner, blandad t i barkens ö riga
beståndsdelar; att fastän del är egentligen
garf-ämnet, som förvandlar huden till läder,
<ller som det kallas gör henne galir, hafva
iikval de ölriga beståndsdelarne al barken’,
ehuru i mindre väsendllig mån, inflytande
på lädrets biegenskaper såsom färg,
böjlighet m. m. äfvensom på. den tid som fordra»
till läderberedningen; att emedlertid der»
första och hnlVudsakligusle skillnaden vid
de olika barkslagens användande till
garf-ning beror af deras större eller ringare halt
garfningsämne, i förhållande hvarefter
olika quantiteter af dem erfordras till
garf-vande af samma quantnm läder; att ehuru
hland barkslug’m , den at Ek, nendigerr
•dun inre, som. ännu icke förtorkats, och
helst af unga träd, varit ansedd hysa
me-ista garfämnet; hafva likväl de affléreChe—
dtuister gjorde undersökningar visat, att
fle-.re barksorler närma sig till samma halt och
att några af videslagun älven gå deröfver;.
att det väl säges, det ekbark allena nyttjas
i England till beredande af det berömd«
engelska lädret, men att derom dock
saknas fullkomligt detaillerade underrättelser;
att då försök till läder-beredning, i smått
drställde,. hi£va både i practiskt och
vetten-skapligt afseende onyttiga och
Vettenskaps-Akademien icke kunde äga en détaillerad.
känuedom af garfveri-handieringen* flere
heJii.odliiigssatt eller om den inflytelse på
pvoducU-ns beskaffenhet samt skillnad i
kostnaden r som förändringar kunna förorsaka,,
hvaröiver Akademien icke eller kundogifva
aågut, pbcoretiekr bedowmande;. ansåg Akar
demien sig likväl, i anledning af deiTfram-?
ställda frågan, kunna lemna det yttrande,
att étt lritt och obehindradt nyttjande af
alla de ämnen och materialer, som tjeiia
till lädergarliiing, så väi för de så kalkkle
engelska Garfverierne som. föl- alla andra
Garfverier, icke annat kan än, vara allmänt
nyttigt, hälst på sådant sätt alla
barksorters särskild ta egenskaper och
användbarhet, hvar for sig eller örenade, kunna
genom fhn enskilta rndustrien säkrast utrönas
och komma till allmän käuuedom och
allmän nytta*
Ehuru Colfegiimr, för sin del, ej
tvif-lat, att läder-beredningen i England
verk-ställes- med ekbark, har likväl Collegium,i
anseende till den af Vetteriskaps- Akademien
derom i förenämnde måtto väckte fråga,
updragit Genera 1-Consuln i Lomlon , C.
Tot-tie, att förskaffa sig och till Collegiuin
inkomma med tillförlitlig umfør rättelse,
hu-vnvidä i England ekbark finnes
oundvikligen nödig vid en fullkomligt god beredning
af läder, särdeles sål läder, eller om och
hvilka andra barkslag eller gnrfnings-ämnen
anses- kunna med lika förmån och verkan
anvämlas och äfven i sådant ändamål
vanligen begagnas; i anledning llvaraf
Gene-ral-Consuln anmält, att, enligt de
uplys-ningar, han i detta ämne inhämtat, ekbark
i- England alltid nyttjas och föredrages för
andra barksorter, men atf då densamma
ej kan erhållas, man betjenar sig af
andra garinings-ämnen; att Cönsuiu önskat
erhålla skriftligt svar från de Garfvare ock
andra personer, som han i detta ämne
rådfrågat; men att ehuru han i sådant
ändamål skrilvit till denr, hade de likväl
personligen infunnit sig hos Consuln;- alla hade
likväl instämt deri,, att ekbark utan all
fråga vore det bästa och förnämsta ämne- till
bereduing af läder, särdeles säliäder, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
