- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 1-104 1820 /
447

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Thorsdagen den i} Julii.

Sine ira, studio et rnetu.

KYRKOLAG FARENHET.

JLyet är, såsom vi redan an malt, vår lott
.att ännu en gång möta en motståndare i
Tybeckska saken. Denne har framträdt i
Sveitda Litteratur- tidningen och kan ej
vara oss likgiltig, ehuru han har ingen
kännedom ai hvad vart blad innehållit i ämnet,
finner saken icke hafva synnerligen ådragit
sig allmänhetens upmiirksarnhet, och känner
endast, att den ena af Ilr. Tybecks skrifter
blifvit recenseräd i Stockholms Posten. Att
en författare, som affekterar okunnighet (i fall
ban ej verkligen har den), icke hörer till den
fördömda nya tidens liberala, kan redan
med temlig visshet slutas. Det är endast
vördnaden för det goda gamla al alla slag,
som inblåser denna högdragenhet, hvarmed
man vill synas obekymrad om de blott
populära påfuud och gensagelser, i hvilka
tidens anda igenkännes; och ingen ting är
då naturligare, än att man icke vill veta,
hvad man ej finner sig vid att vederlägga.
Vare långt ifrån oss att misstycka
svenska Litteratur-tidningens obekantskap
med värt blad. Vi känna vår
obetydlighet, om vi än skulle tillåta oss den på
blotta antalet af våra prenumeranter
grundade förmodan, att större delen af den
läsande allmänheten har sig bekant, hvad en
Tidning, som enligt dess titel skulle
omfatta svenska Litteraturen, icke vet. Men

vi våga liksom liysk något tvifvelsmål om
den lärda martnehs npriktighét, då hårr éj
vill känna, huru mycken allmän
uprnärk-samhet sjelfva saken vunnit _ icke getreftn
vår förtjenst, men dock genom deh
tillfälligheten, ätt förstå stöten St äUWäritfa
eflersinnandet gafs, då uti vårt blad salten
"befraktades, icke blott såsom’ rörande ifået
”innersta väsendet af den Lutherskt
ptröttf-•,?åtatttiska kyrkans religiösa föré8tällltiflgar,’
(såsom Litt. Tidn. uttrycker sig, £5r att
gifva det högsta möjliga begrepp om sakens
vigt, hvilken likväl, om den ej rörde
aft-nat än Lutherska kyrkans föreställningar,
skulle vara temligen likgiltig för oss, sopt
bekänna blott den rena evangeliska läraii)
utån från den oändligt vigligare
synpunkten af tryckfrihetens och lagarnes helgd,
hvilken är intierstä väsendet af hela
sanV-hällsordningen odi iilkoret för all fri
bildf-ning, således lör möjligheten af all sann
religion.

Ä nnu en anledning att draga i tvif- >
velsmål Litteratur-tidningens okunnighet om
det allmänt bekanta kunde (oberäknad
sjelfva tidningens titel, och ändamåislösheten af
ett försvar för Strängnäs Consistorii
åtgärder, i fall mart icke sett demtadlas) vara
det i Strängnäs tryckta arbstety som redan
i April månad fanns i bokhandeln,
utgif-vet med dubbelt titelblad och under två
ölika titlar, af hvilka den ena var Bihang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1820/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free