Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”dét under honom stående manskøp
före-”toge sig att framställa Exercitie-reglemen-
”tet såsom en samling af galenskaper______
”krigs-artiklarne såsom fulla af vanvett och
”orättvisa*’ Scc. För att finna någon likhet,
hade det bordt sägas, antingen atl Herr
T. från predikstolen utfarit i grofheter af
detta slag om symboliska böckerna, eller
ock att Officeraren blott i en examen inför
sin Chef crkännt sig hysa dylika begrepp
om krigs-artiklar och exercitie-reglemente.
I förra fallet vore de båda lika fördömliga,
i det senare båda lika ostraffliga.
Att symboliska böckerna ”gifva hela
”den bestämda formen åt den svenska
Lutherska kyrkan och utgöra enda vilkoret för
”möjligheten att Vara svensk presl(?)” ___
detta är enda vilkoret för den satsen, att
,”när man ieke längre finner sig vid” (eller
ock aldrig funnit sig vid) ”den lära, som
”frarnställes i dessa böcker,” bör man
”sjelf-*’villigt nedlägga prest-embetet och begära
”befrielse från den allagdaeden, med
hvil-”ken man förbundit sig att just efter dessa
”symboliska böcker rätta sitt tänkesätt i
religiösa mål.” Större intolerance mot
Presle-ståudets medlemmar har svårligen kunnat
gifvas; likasom ingen af
menniskomyndig-het mera beroende religion. Om vårt
pre-sterskap kan finna behag deri; så är det
mindre Lutherskt, än Litt. Tidn. tror. —
Ltvicklingen af detta begrepp om
symboliska böckernas anseende, eller den så
kallade Lutherska orthodoxien. hvari Litt,
Tidn. går ända derhän, att sannna böcker
förklaras för allihwineRg norm och bevis,
vi hvad mån christendomen för vår
protestantiska kyrka blifvit confession och
ge-”nom den intager ett eget lif och en
bestämd geslalt,” hindrar likväl ingalunda
lått. Tidn. att tillåta ’’dé Lutherska
’sym-’bolernas ftia prbfning, huruvida de med
’bibeln öfverensslämma o. $. !v.” sedan baa
nemligen påstått, att den allmänneliga
normen skall gälla för alla dem, hvilka i
denna synliga kyrka vilja inträda. Huru detta
skall förlikas, är oss icke gifvet att utgrunda.
I läran om beneficia juris är Litt.
Tidningens anspråk, att belt enkelt bli trodd
på sina ord, då han försäkrar, det vid
Streng-näs Consistorii förfarande i målet ingen ting
är att anmärka; medgifvande endast, att det
i visst afseende, till iakttagande af alla
oin-förmälte beneficia kunde varit billigt, att
först underrätta den åklagade om
innehållet af de frågor, hvilka skulle honom
föreläggas. Att bevisa något i denna del, har
icke kommit i fråga. Om Consistorii
obehörighet till all befattning med saken har
ej den minsta misstanka ägt rum hos
denne kännare af beneficia juris.
Härmed är Litt. Tidningens förfaltare
skild från vårt ämne _ och vi från honom.
Det öfriga i hans vidlyftiga afhandling
angår endast dogmatiken, hvari han gerna för
oss må hafva sina meningar i fred. Skulls
iniedlertid någon vilja se ett nytt bevis,
att läran om treenigheten är obegriplig,
fullkomligt öfverträfFar allt menniskoförnutl;
så kan han knappast finna ett mera
talande, än hvad här blifvit i detta ämne, på
svenska, grekiska och latin, sammansatt,
(ehuru det påslås innehålla ”den allmänna
”kyrkans till klarhet bragta begrepp om
”Treenighetshenlligheten,,,) för att
ådagalägga, det Herr Tybeck har orätt, som icke
tror på tre personer.
Vi böra icke underlåta att äfven nu
uprepa, det vi med Herr Tybecks myslik
och villfarelser hafva alldeles intet att skaffa.
Vi finna honom blott icke vara om någon
motsägelse öfvertygad af den granskare, som
dränker sig sjelf i så mycken motsägelse.
Med deras Theologi må för öfrigt de
befatta sig, som bättre känna vettenskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
