Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommas, som nu fgrsutnmas-, hum
mycken tid, som nu forspilles, blefve icko
derigenom nyttigt använd, och huru
mycket bättre kö£> skulle icke vinnas å
handt-yerksvaror. Det är) orimligt alt tro d?t vara
skadeligt för staten, om alle dess
medlemmar frambragte eller tillverkade allt, hvad
i deras förihåga stod. _ Deräf skulle
tvert-om följa, att samhället icke hade brist på
sådane förnodenhels-varor, som kunna
tillverkas inom riket, och att de, hvarochen
i sitt slag, betaltes efter deras rätta oelr
sanna värde, i mohn af den tid, flit och
konst, som deras tillverkning fordrade.”
. , . -.li-r Kort». ®. a. g.Jt
UTLÄNDSKA NYHETER.
England. Inga nyare underrättelser än af
i 3o Junii. 1
Konungen har, genom bådskup till parlarucnr
tet, föreslagit bestämmande af nya Stats-anslag till
Dess bröder och systrar, emedan- de förra med
Konungens död upliört. — Om valet till
parlaments-ledamot tor Dubliu, efter den aflidne
Grat-tan, hafva förekommit debatter i under huset. Den
ministerielle.cnudidatcu, Ellis, hadc, vid sista
underrättelsen, 634 röster, oel» unga Grattan, den
aflidnes son, 38a. Den fprre är Cantzli-Råd
(Master in Chancery) och Sir J. Newport föreslog i
anledning deraf, att en sådan plats måtte förklaras
oförenlig med en plats i parlamentet. Förslaget
antogs, sedan Mhiistrarno och Ellis fått böra,bittra
sanningar, . och Lord Castlcreagh förbehållit, att
stadgandet ej, skulle hafva retroactif verkan på
Ellis. — Lord John Russel har i underhuset
angripit Ministrarne för do våldsamheter de tillåtit
Sir Tlj. Mailland att utöfya på Joniska öarna , i
synnerhet i Pargä. ’’Ministrarne hafva alltid
förklarat, att de önskade återbringa Europa i sitt
förra Jage; i stället hafva de störtat flera stater. De
hade skolat återställa yenedig, och de hafva gjort
det till intet,’ älyenså Genuax äfvenså Sachsen,
äf-Tcnsl Parga.” ‘ —
Ifrån alla håH. inkomma ad dress er till
Drottningen. En bland dem (från invånarne i
Nottiug-hwn uch traktui* deromkring) innehöll det
häftigaste tadel mot regeringen oj blott för doss
åtgärder mot Drottningen, utan ock i afseende pä den
nöd, hVari regeringen störtat JamTfct. ”SS
upliktigt jag ock måste beklaga den nöd,’’ tvarado
Hennes Maj;t, ’’soin trycker en del af mina
medunder-såter, så får jag dock nfhålla mig att utforska de
saiiuolika orsakerna dcrtill eller skrifva dem på
de allmänt upgifna uphofsmännens räkning. Då
jag kommit hit i landet, för att rättfärdig» mig,
så kan jag i min rättvisa sak icke inblanda
politiska anfall,’*- ^ 4
Frankrike. Paircrne hafva d, 28 Jnnii, ffteil
j4i röster mot 56, antagit den nya vallagen, söm
derpå blifvit öfverlemnad till Konungen och
redan är kungjord i Moniteuron, Dc Pairer, som
hufvudsakligen talat mot förslaget äro: Grfcfv»
Ségur, Marsk. Gr. Jourdan , Grcfvarnc Bo ids y
d’Auglas, Daru och Cornudet. Gr. Lanjuinas täfcs
te öf-vev det.
ÖlVerläggningärne om budgetten äi’o slutad®
i Dep. Karnmrircn, och mången bällosam
inskränkning ar gjord. D. 27 afbröt Coustaut dessa öf-.
verläggningar genom en märkvärdig angifvclse, att
nemligen agenter utan laglig fnUiiwigt, med ordrts
grurfdade på’ ingen författning, geuomstruko
ik>-partementerna, för att bemäktiga sig do
depl&e-rades corr^spondcneer. Så hade hr ef v en friyn
Sar-thedepartqnicntets-fyra deputerade blifvit
con.Uace-rade af ou polis-ageut bos.dem, till hvilka de
voro ställda. Han framvisade ordres underteknade
med namnet Mounier; och hrefyen skulle,
cu-ligt ordernas innehåll, skickas till ParisJ därcinot
hadc dock ddmstofeh i ’Mans satt sig. Agenten
bade sagt sig hafva befallning att upfånga alla
politiska cot-respondcncer. Detta vore således ett
ströftåg (expedition) emot cn hel deputation; ofih
de deputerades brclväxling nigd sina committenter
vore med våld afbruten. Agenten hade genomgått
allä, sedan tre Sr, af Sårtfic-departementets fyra
deputerade skrifna href, , Elt sådant ofog borde
Kammare» förekomma, dch C. föreslog derfÖré,
att öfvertaggningamc måtte iipsfcjutas , tills
Ministrarne förklarat sig. öfver cn så våldsam
handling. — Finaiicc-Ministern visste ingen (ing om
saken, men påmintc att, såsom Kammaren vät
kände, stämplingar förevarit, dem rättvisan var
pS spåren. Hadc olagligheter förefallit, s& kundo
ju dc ansvarige anstäBarne tilltalas, ocb det vore
oförsvarligt att dermed afbryta diseussionerna
öfver budgetten. Talaren bade bordt föreslå cn
ad-dress till Konungen. — Hr. C.: ’’Förkastar
Kammaren mitt förslag, så kan man aldrig hoppas
rättvisa af honom. Det heter vät, att rättvisans
väg är öppcii; men man behöfver ju Statsrådet*
tillåtelse, för att gå honom. Addrcss har jag icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
