Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 58-
1820.
Thorsdagen den 20 Julin
Sine iro, studio et melu.
NÄRINGSFRIHET.
(Forts, fr. N:o 57„)
”17
JLLn felaktig grundsatts vid inrättningen
af skrå synes älven den vara , alt då,
såsom högsta angelägenhet, fordras, innan en
ny verkstad kan tillåtas , att noga
undersökning skall anställas genom mäslareprof,
om idkaren derlill äger nödige insigter,
be-finnes likväl ej, att deraf med säkerhet kan
förväntas, det på samme skicklige arbetares
verkstad skall alltid tillverkas lika godt
arbete, och när en Skrå-Mästares enka vill
fortfara att drifva sin aflidne mans verkstad,
anses intet mästareprof nödigt.”
”Att igenom skrå-inrättningars
uphäf-vande, konster och slöjder skulle förfalla
samt till och med minnet deraf utplånas,
ar ett yttrande, som ej borde väntas i
nittonde århundradet. Det motsäges af alla
tiders erfarenhet, ty aldrig har någon
anstalt bliRit vidtagen af skrå-embeten inom
dem sjelfve, till oduglige
handtverks-arbe-teps kasserande, eller till införande af
ar-bets-methoder, soin kunde spara tid,
ru-dimaleria och tillverkningskostnad, men
säkerligen har skrä-embelsmyndigheten varit
mycket hinderlig för handt verks- och
konstslöjders framsteg. De länder, hvarest inga
skråer finnas, sakna , visst icke slöjder, utan
tvertoin äga dem i hög grad af fullkom-
lighet. Den uteslutande ratt, som i
Drottning Elisabeths tid blef gifven till
handt-verks idkande i dä varande Engelske
Städer ät dem, som genomgått sju års lärotid
i samma handtverk, har i senare tider fiere
motståndare än förfägtare, äfven i Englands
äldre städer, der detta förordnande,
såsom icke formeligen uphäfvet, ännu
åberopas. — I de sedermera tillkomne så
kallade manufaclur-städerne, till hvilka
berörde förordnande icke sträckes eller får
sttäc-kas, har slöjdefrihet bragt Engelska
idogheten till högsta höjd i denna väg. —
Åf-ven i Sverige hafva de slöjder, hvilka icke
lyda under skrå , till en del blifvit bragte
till utmärkt fullkomlighet; men att genom
skrå-författningar vilja bestämma, hvilka och
huru många skola tillverka vissa arbeten,
ar att tvinga allmänheten att köpa dessa
arbeten dyrare, än deras godhet oeh
naturliga varde medgifva.”
”Sådane författningar hafva lagt
oöf-vervinnerliga hinder mot utbredande af
idoghet och välmåga, samt tvungit en myckenhet
gesäller att på utrikes orter söka bergning,
hvilka aldrig till fäderneslandet
återkommit. — Det har förhållit sig med
skråin-rätfningen likasom med alla andra af vana
och fördom fastade missbruk, att den fått
en slags häfd, och att då skråtvånget varit
tillåtit genom författningar, mängden a’,
förbrukare trott sig deruti fiuna ett nödvändigjfc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
