Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A6g
vilegiema ej något irrfcrårtg i
Borgareståndets rätt.
Skulle nu möjligtvis denna rätt, efter
skrå-privilegiernas afskaflande, finnas
medföra så litet exelusiva förmåner, att
Borgareståndet ej satte värde på dess
begagnande för dessa förmåners skuill, och funne
den vigtig endast för fäderneslandets
allmänna angelägenheter (hvilka då måste
vara borgareståndets, liksom alla andra
medborgares, stora angelägenhet); så
kunde deraf ingen ting värre hända, än att
Ståndet, till lättande af de kostnader, som
åtfölja representationen, begärde att få bland
sig uptaga utan åtskillnad alla idkare af
de represen terade näringarne, ehvad de
bodde i städer eller på land. Denna
begäran skulle visserligen icke afslås,
emedan den vore ett bevis, att näringsfriheten
gjort sin högsta och dyrbaraste verkan, den
att inom sitt område uplösa i allmän
med-borglighet striden irnejlan medborgares
enskilda interessen, och bringa
representationen af all näring till enhet i sjelfva
verket, ehuru läoge den ock må fortfara att
i formen vara delad på olika stånd.
Skrd/n. Ja, sådant låter. Men erinra
Er blott, att livarken vid propositionen ,
under öfverläggningarne eller vid beslutets
fattande, någon fråga förevarit om ändring
eller Uphäfvande af 114 §.
Regeringsformen - - - -
Frih. Hvilken $. lyder, sålunda:
”Konungen late samtelige Kiksens Ständer deras
"Privilegier, Förmåner, Rättigheter och
Fri-"heter åtnjuta ; bei’oende det på samtelige
”Riksståndens öfverenskominelse och
Konungens bifall, att låta dem undergå de
förändringar och jemkningar, som Rikets behof
”kunna fordra.” Jag har aldrig trott, att
Rikets Stäiiders privilegier och rättigheter skulle
vara detsamma r som ipersoners eller
cor-porationers privilegier ocb rättigheter. Om
Konpngen ändrar akademiska
constitufio-nerna, och fordrar vida större lärdom och
skicklighet för inträde i det lieliga
Prediko-embetet; skall väl Presteståndet säga, att
dess privilegier derigenom blifvit
förnärmade ? Och vqre det ej samma sak, om
Konungen ålade dem, som vilja blifva
Snickare eller Vagnmakare, att förse sig med
ett visst lager af länge torkadt träd, eller ock
i allmänhet löreskrefve, att en viss grad af
bildande upfustran erfordrades lör
tillåtelsen att blifva borgare, ja till och med
hem-mansbrukare? Skulle nu detia anses för
kränkning af Bonde- eller Borgareståndets
privilegier? Låt nu Konungen tvertom linna,
att handeln på främmande land eller
inomlands, eller hvilken annan näring som helst,
är besvärad af för mycket tvång och hinder;
skall Han då icke, utan intrång i
Borgareståndets privilegier, kunna häfva detta tvång
och dessa hinder? Skall Ilan blott kunna
försvåra, men aldrig lätta, vilkoren
lörut-vicklingen af folkets idoghet? Kan llun nu
begge delarne; hvad är det då i
Iiandels-reglementen, skråordningar och
närings-förfuttningar» som utgör ståndsprivilegiurn
och ej får behålla egenskapen af ekonotnisk
lagstiftning? _ Låtom icke gäcka oss!
Slånds-privilegium är iøgen ting annat, än hvad
Riksstånden, såsom Stånd och för
bibehållande af all deras räLt såsom sådana,
tillhörer. Och ingen ting aqnat är
sanclio-neradt genom 11 -t § af Regeringsformen.
Huru det väsendtliga, som lör
Borgareståndet derunder inneiattas, skall hållas i helgd
och utÖfvas, är hvad jag redan visat.
iSiräm. Ej heller har någon fråga
förevarit om uphäfvande af Kongl.
Försäkringen den 25 Februarii j 789^ eller 2 $ 4 Kap.
Haudelsbalken, liere Resolutioner att förtiga.
Frih. Nej, icke annorlunda, än så, sotn
fråga om en gammal logs uphäfvande
alltid är, då en ny rakt deremot stridande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
