Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inrättningen af skråen eller societeter,
hvartill fritt tillträde är, om näringen sådant
tillåter.
Frih. Om näringen sådant tillåter —
ja, det lår man icke glöma’ Ty att
inträda först, och försöka sjelf, om näringen
sådant tillåter, det vore att vanda upp och
ned på skråväsendet.
Vet Ni, min Herre, Ni kämpar här,
hela vägen igenom, mot skuggor. Jag har
knappast någonsin hört klagas öfver brist
pä handlande och handtverkare, sådane de
varit. Skråen och societeterna hafva
verkligen den meriten att draga till sig visst
folk, som måste finna sig väl af bristen på
fri medläQan _ korteligen, våra städer
öf-verflöda af gesäller, som ofta äro
syssel-lösa. Det är icke att öka dessas antal,
fioin jag syftar, utan tvertom att i grund
reformera dem derigenom, alt de duglige
blelve så sysselsatte, att de öfrige måste
svälta ihjäl eller företaga sig något
nyttigare än dagdrifveri och liderlighet.
Visserligen skulle i början en gräselig
forbistring. upkomma. Arbetet skulle genast falla
i pris. Makligheten och vällefnadcn, vane
att med stegring godtgöra frimåndagarne
och dryckeslagen , skulle ej kunna följa
med, och skulle derföre skrika i himmels
höjd om sitt öfverhängande förderf. Som
inakligheten och vällefnaden mestedels ej
stå till bättring; så skulle verkstäder och
mästare ramla i parti; och det skulle
kanske icke länge dröja, innan detta ratmnel
medförde verklig brist på tillverkare, sår
att förbrukarne snart åter fumie sig
blottställde fpr oskäliga arbetspriser.. Men detta
skulle sätta lif i den frigifna täilan, ock
förlägenheten ej blifva långvarig. Efter
än-bu en kort tid — sedan
Garnisons-rege-^aeBterna hunnit anamma det odugliga
skränet af skråsystemets alster, — skulla man
Mi handtrerkerierna , ej mindre förmånliga
för dugliga idkare, än de nu äro, för
alltid vara befriade från den kräfta af
onödiga kostnader, som bortfräter välsignelsen
för dem alla, och stannar på varornas pris
med en tyngd, som ytterst drabbar
samtlige deras förbrukare. En jemn beskattning
på all tillverkning vore ej den minst
betydliga af de fördelar, som härigenom
komme tillverkarne till godo, i stället att nu,
ej utan fog, de privilegierade, som måste
vidkännas dryga kontribulioner, ouphörligt
klaga, alt en stor mängd af så kallade fuskare
i smyg drifva (leras handlering skatlfritt.
Skräm. Den aldra friaste concurance
skall tillskopa klåpare och äfventyrare–
Frih. Jag förstår. Men om skrån
aldrig befriat oss ifrån dem? Och om skråa
just göra, att ingen tillverkare hinner
öfver en viss grad af klåperi, som allt
hittills lemilat våra handtverks-varor så långt
bakefter de länders, der tillverkningen är
fri från alla band?
Skråm. Arbetsförmåga och kapitaler
bortspelas på illa beräknade, onyttiga försök.
Frih. Tänk , om skrån kunde
förekomma detta ! Huru borde vi då ej alla
skynda att gå in i dem, för att undvika
en så stor obetänksamhet, för att qväfva
detta rysliga begär efter vår egen
undergång, hvilket, för att tro Skråmästarne,
måste finnas hos alla utom dem 1
Skråm. Om tia. köpmän nedsatte sig
uti en småstad, hvarest handels-vinsten ej
upginge till mer än fyras hergning, måste
sex nödvändigt ruineras, så framt det ej
hände med alla tio.
Frih. Så framt icke de fyra först
bosattas vinst voro allt för hög och detta
bidroge att ditlocka de sex öfriga; måste det
då vara rena begäret alt ruinera sig, som
drefve dem dit. Kan då ingen ting annat
äji skrå-ordning utrota detta ursinniga begär?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
