Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
——
Mandagen den 31 Julii.
Sine ira, studio et rrtetu.
NAiitNGSFRIHET.
(Foits, och slut fr. N.o 60.)
Skram. C3m jag ej bedrager mig,
bevisar franska Fevoiutionens liisloria, att
oinskränkt näringsfrihet ej är gagnande,
emedan uphätvande af alla skrån och
privilegierade corpof ationer ej burit sig, utan des
-sa inrättningar sedermera måst återföras
någorlunda till likhet med hvad förr varit.
Frih. Förlåt, alt jag måste påslå , det
Ni bedrager Er. Den någorlunda likhelrn
är en gau.ska svag likhet, ungefär såsom
nattens med dagen, eller såsom myggans med
elefanten, eller nästan såsom lögnens med
sanningen, eller träldomens med friheten.
Skrant. Se då allt livad de Äldste
sagt till bevisande deraf, alt
handtverkeri-erna ägt temligen afgjord skråförmåga långt
före 1719 — hvad de sagt om Visby
Stadslag, om Konurrgabalken i Stadslagen, om
Kongl. Plakaten den i5 Febr. i5bg, och
den ao Oct. 1622, om 166g års allgemena
Ordning och Skrå lör handl vt rkarne. i
Sverige och Finland, om frimästerskapens
införande 1719 och dvras återafskaffande &c. Scc.
Frih. Vi måste tänka på alt någon
gång sluta. Jag vågar icke lördjupa 111ig
i historiens mörker, och nöjer mig
dermed , att cdra Äldste ej funnit särdeles
prof af näringarnes flor i det kära
fäderneslandet under framfarna tider, änskönt
de må liafva lyckats att bevisa, det skrå
från urminnes tid varit rådande.
Inskrän-kom oss till det närvarande — betraklom,
hvad vi ha va för ögonen.
Stram. Alldeles. Eskilstuna fristad
lyder ej under skrå. Dess invånare njuta
ständig befrielse från alla personella
ut-skylder samt dessutom diverse förmåner i
atseénde på tomter, vatten erk m. m.,
hvilket allt andra handlverksmän sakna. Kan
Ni derföre påstå, att de derslädes gjorda
tillverkningar ägt något företräde för eller
kunnat jemföras med andra städers, eller
att industrien derslädes kan åberopas
såsom exempel på nyttan af
skrålortaltnin-garnes uphafvande?
Frih. Man skulle nästan kunna påstå
något 0111 företrädet. Och att åtminstone
jémfora Eskilstuna tillverkningarne med
andra städers, det säger jag mig tryggt
kunna. Men antagom, att jag icke kan
det; hvad är väl då mera påtagligt, än att
skråmästarne skola uthärda all möjlig läflon
med frimästare och således böra önska, att
aldrig få andra medläflare? Tror Ni, alt
detta är grunden till deras vedervilja mot
näringsfriheten? Uplysorn dem dä, och må
de gemensamt med oss ilra lör beviljande
af en frihet, som ingen skall kunna
begagna och som således, långt ifrån att
skada dem, skall sätta deras företräde utom
allt tvifvelsmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
