Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
éne säger: det är lyckligt att äga ett
vapen, favarmed skurken, i synnerhet den
högt upsatte, kan anfallas, utan att lian
kan afvärja hugget eller påkalla lagen, som
ofta är dem mägtigom huld. En annan
åter säger: ett vapen, hvanned
äreskända-ren kan, utan någon fara försigsjelf, såra
mig, blottställa mig för allmänhetens löje
och harm, utan alt jag kan yrka bevisning
på hvad dian framställt, ett sådant vapen
gr högst lörderiligl; dess bruk bör
förbjudas eller ställas under upsigt.
Båda två hafva orätt.
Yttrandefriheten är sotn Ilerculis pilar: hon ensam kan
laka hvad hon §årat. Det onda kynnet
eller den egna fördelen hindrar eftertankan ,
som kunde bevisa denna sanning. Då man
experimenterar, för att lära känna så stora
och vigtiga ting, som lagar och
människosinnen, bör man icke begära1, att
experimentet skall gifva resultat genast. Då
konsten att göra artificiella hälsovatlen var
uptäckt, yttrade sig en uplinnarens
afunds-man: ingen bryggare har ännu varit
konstig nog alt brygga gammalt • öl. Alldeles
så är det med lagars verkan. Man begär,
all allt det åsyftade goda skall genast visa
sig. Sker det icke, och visa sig däremot
olägenheter i början, så förklarar man
lagen för oduglig. Ty man hänger vid den
lika gamla, som oförnuftiga satsen, att elt
folk skall vara moget för en lag, innan
han siftas, för en frihet, innan hon
med-gifves. livad är mognaden för något
sådant? är den icke det samma som
förståndet att bruka det? Hur kan inan förstå
bruka det, som man aldrig sett? Vanan
ensam kan ju gifva ett sådant förstånd. När
såg man någon lära sig ridkonsten på en
trähäst? Eller hvad namn ger man
vanligen honom, som loJYade att aldrig komma
i vatten, innan han lärt sig simma?
Nej — vi hafva iörr sagt och ^kola
alltid yrka — det är elt hjärnspökej en
vansinnighet alt begära, det menniskor
skola straxt rätt bruka en frihet; en grymhet
att fråntaga dem en fördel, derföre att de
icke genast inse den. Alla nyare1 tiders
historia visar, att då elt folk först får
yttrandefrihet, omfattas hon med e-n barnslig
glädje, en brinande ifver. Landet
öiVer-svämmas af papper. Den känsla, som då
först utgjuter sig, är tadlet och den
personliga smädelsen; ty under den
föregående tvångstiden liar man glömt eller, rättare
sagdt, aldrig fått lära tänka öfver allmänna
ämnen. Tvånget deremot har födt
misstänksamhet, bitterhet och begär all i
hemlighet smäda. Dessutom har i, mörkret
samlat sig en sådan surdeg af skurkar och
missbruk, alt föremål för det enda i
början tillgängliga anfallssaltet öfverilöda. Då
nu bandet lossas, måste inan gripa till det
förråd man äger; att genast begynna ined
stor och öppen frihet yttra sig om allmän-,
na ämnen och offentliga karakterer, derlill
är man naturligtvis icke beredd. Ovanan
vid ämnena, okunnigheten om hvad lagen
medgifver eller icke medgifver, gör det då
nödvändigt att. tillgripa lättare äinnen, där
ingen ting fordras mer än en viss portion
qvickhet, och där intet ansvar kan äga
rum. Så upstår smädelse.
Men betydelsen af detta ord har man
missförstått, och det har ofta varit
vederbörande» interesse, att den blifvit
missförstådd. Man har förblandat det med
tadlet, i synnerhet orn detta haft något högt
fö-jremål eller någon synnerlig grad af djerfbelv
Men så länge som anfallet mot en
person, en auetoritet, en Corporation’sker
öppet; så länge man nämner dess namn och
framställer de faeta, man vill tillvita; är
det möjligen brott, i fall påsfåenderna äro
falska, men snuidelse är det icke.
Mas-querar man deremot sitt förelag; förvän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
