Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beutinck cdmhioirderade pS 8n. Man hadc
bedragit sig, åtminstone i det förra. D, 16 Jutii utbröt
ett tumult; pöbeln befriade langarna, bemäktigade
sig fästningen oeb arsenalen och beväpnade sig i
massa. Trnpparne ville återställa ordningen, och
en allvarsam och blodig strid begynte, kvarvid
trupparna bela den dagen behöllo öfverhand; tuen d.
17 koinmo från alfa håll väpnade boiulskockar till
Palermo och angrepo trnpparua med största
raseri. Borgrarnc från husen understödde bönderna,
ocb nedkastade bjellcar ocli stenar på soldaterna.
Mördandet blef förfärligt. Öfver 2000 man blefvo
döda på platsen, och man kan ännu ieke
bestämma antalet af de sårade å båda sidor. Garnisonen
bestod af 4 ä 5 000 man, Öfverbefälhafvarcn
General Cburch blef gr ulli g t misshandlad och
räddade med möda sitt lif från folkets raseri. Nasclli
(Vice Konungen) och liera af Konungens högsta
enibetsmäu satte sig på en paketbåt och foro till
Neapel. Derifiän skulle genast ett linieskepp , en
fregatt och två hitta fartyg afgå till Sicilien. Eli
Österrikisk tidning berättar, att antalet af de
d. 16 omkomna stiger till 3 å 4,000; att alla
ar-fhiver, fängelser och publika hus bliTvit
uppbrända; att dessa nyheter i Neapel verkat den högsta
bestörtning och fruktan ho» do därvarande
Sicilianer för en j radion , bvarvid dc kunde utsättas
där för likadana skräckscener som de i Palermo ;
att de derföre skyndat sig alt aflägga den dittills
vägrade eden pä co&stitutioncu. Ännu känner man
icke slutet på tumultet. Folket är fiendtligt
sin-rsdt mot hväifningarna i Neapel, Likväl voro de
förra Ministrarnc inbegripna- i det allmänna hatet
mot Neapel, som gick Ut p8 en fullkomlig
söndring frun detta rike. Eji gul cocard brukades, —
Man erinrar sig , att en paragraf af den liberala
coustitutiou , som Konungen beviljade ön , under
Neapels occupatinn af Fransoaerna , uttryckligen
iimehöil , att Riket Sicilien för alltid skulle vara
skildt från Riket Neapel ; hvilket stadgande
Ko-Bangen sedermera upbäfvit. — Det var genom
telegraf som Naselli fick den snara underrättelsen om
revolutionen i Neapel; men han trodde den icke,
utan sände ett skepp genast dit ocb bad , alt man
icke längre ville drifva gäck med honam.
De nya IVJinistrarne aro bekräftade i sina
cm-beten Gen. Ainbrosio är Gonverneur i
bufvud-stadeii; Furst Satriauo (Filangieri) General
Inspec-tör föl Kongl. Gardet; Florestano Pepc för
Infanteriet; Colletta för Gcnic-corpseu; Pedrinelli
för Artilleriet, Nationalgardet består af 100,000
man, väl väpnade och utrustade på folkets
bekostnad; och detta sker med beredvillighet öfver-
allt. — Flera skatter äro redan »uinsknde; t. ox.
den tryekande och förhatliga saltskatten är 110 Isatt
till hälften. Men dä dylika minskningar
frambringa brist i Stats-cassau, så vida icke motsvarande
besparingar göras, hafva Giuntor blifvit tillsatta ,
fpr att föreslå indragningar vid nrméen och deti
stora Officers-corpsen. En Engelsk tidning säger
om Neapolitanska skattsystemet: ”Konung
Ferdinand var den enda monark i Europa , som hadc
cu behållning i skattkammaren (man vill älven
veta, livart denna tugit vägen). Taxorna stego i
Neapel till 23’ procent årligen af jord ocli bus. Det
hela kunde beräknas till 6 mil), Pund (omkr. yi
mill. Svenskt b;co). Taxornc beslöt och upbar
Konungen sjelf. Första punkten i besvären mot
regeringen där var således den samma som mot
Carl I. i England. Ilären led nöd, oaktadt de
stora stats inkomsterna och de gamla, under Murat
genom tapperhet upstigna, OiUcerarnc- föraktades
och glömdes.”
Brcf berätta, att sccpicstcr blifvit lagd på
Grefve Nugcnts och flera l, d. Ministrars egendom.
Furst RulFo är qvar i Wien som Neapolitansk
Miuister, och oin lian blir rappe Ilorad, tros han
såsom privat qvnrsfadna ändock „ emedan han icko
tål det nya constitntiondla systemet t Neapel och
icke vill allägga den forcskrifna eden. — Franska
Cabinettet skall hafva upskjutit allt yttrande öfver
hvälft) ingen i Ncapfcl, tills underrättelser inlopit,
huru den blifvit ansedd i Wien. I Paris troddes,
att i Neapel blott Officerarne iiro för den nya
ordningen , men att adeln ocli lägre folket håller med
Konungen. Andra mente, att frågan vore om ett
Italiensk rike, och att Adeln i alla Italienska
stater vore tillgifven denna plan. Hertiginnan af
Ber-ry skall liafva (d. 19) fått den underrättelsen , alt
några regimenter yttrat en stark vedervilja mot
det constitutionclia systemet , att soldaterna rest
sig mot sina Chefer; att de blifvit örreiinannnde,
och tjugo bland • uphofsinännen a (rättade. Äfven
berättades, att Österrikiska cabinettet afgifvit en
vänlig comnmnication till de Franska och
Engelska , att icke gifva sina resp. Ministrar i Neapel
nya full magter, emedan man vore af den fulla
öf-vertygclse, att blott militären ocb ingalunda folket
önskat ocb genomdriiVit revolutionon. En legation
sades vara insultcrad i Neapel. 1*8 liera ställen i
Italien skulle vapnet hafva blifvit förstördt.
Norra Italien. Bref från Piemonl of d. 2f>
Julii försäkra, att allt Kr lugnt i Turin, ehuru starkt
intryck dc Neapclska händelserna gjort, och det är
märkvärdigt, att Pieuaoutcsiska tidningen, som an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
