Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land medborgarens största angelägenhet, och
man vet värdera den fördelen att
kunna vara närvarande vid Domstolarne, utan
att heböfva resa ur sitt rum» Man vet,
att rättvisa utan offentlighet är föga att
påräkna. Om, i det till namnet fria
Sverige , lagen ännu icke blifvit, hvad han
bör vara, en beskyddare och hämnare,
lika högt up.satt öfver den högste som öfver
den lägste i samhället; så kommer det
deraf, att folket icke nog kunnat interessera
sig för detta sitt palladium. Kanske bedrog
sig Red., då den trodde allmänheten
inter-essera sig för sin vigtigaste angelägenhet;
men säkert bedrog Red. sig icke i den
öf-vertygelsen, att lagens handhafvande är
just denna angelägenhets
Biand de första ämnen, Red. kom ati
behandla, var Kyrkolagfarenhet. Den som
trott, att Red. gått in i polemik om theo—
logiska dogmer, den har antingen icke
lä-sit eller icke förstått närande artikel.
Frågan var om ingen ting mindre, än vår
tankefrihet i religions-ämnen ;och att denna
frihet är moder till all annan frihet, det visar
alla tiders historia. Våra visa fäder hade
, funnit detta och genom lag tryggat denna
tankefrihet. Om lagen var glömd; om
oriktiga auctoriteter tillskansat sig domsrätt i
religions-mål; om således hela den
herrliga Irihetsbyggnad’en , som vi ärft af stora
förfäder, lopp fara att i sina grundvalar
undergraf vas; så tror Red. ännu, att
ämnet varit nog vigtigt, för att ursäkta vida
större vidlyflighet, an den Red. någonsin
tillåtit sig, ja aifc ursäkta, om en
tidnings-utgifvare ett helt år icke fyllt sitt blad med
annat, i fall allmännaupmärksamheten
blifvit någorlunda väckt och det farliga
tilltaget till någon grad motad t. Alan bör
icke undra, att ämnet icke kunnat blifva
så roande, soxn auecdoter ellsr pasquiller;
och för den, som söker sådant, har Red.
icke skrifvit, aldraminst i
Kyrkolagfaren-heten. Det finnas länder, där afhandliugar
i medborgerliga ämnen, af mindre vigt, men
både af vida flinthårdare natur och
ojeran-förligt större vidlyftighet, begärligt läsas,
man skulle kunna säga slukas.
Näst sättet, huru rättvisan
handhaf-ves, kommer sättet, huru allmänna
ekonomiska ämnen behandlas. Red. har sökt
följa det. En vigtig fråga, som nu
sysselsätter alla regeringar, alla lagstiftningar
och alla tänkande män i hela Europa,
nem-ligen frågan om handelsfrihet , hade äfven
här i Sverige blifvit väckt. Både de, som
försvara, och de, som fördöma
handelstvånget, komma deruti öfverens, att
staternas ekonomiska väl eller ve beror på
dess afgörande. Om ert dylik fråga något
längre än på en kort stund sysselsatt en
publicist, synes sådant böra honom
förlåtas. Den, som hisnar för längden af en
recension i ett sådant ämne, interesserar
sig icke för ämnet och skulle lika
litetup-byggas af en kort recension, som af en
lång, så vida han icke tycker, alt den lörra
ser litet snyggare ut på papperet. Men
den, sant gjort sig klart begrepp om
frågans vigt, han hnneF, att on» ett dylikt
ämne någonsin skall vidröras, bör det icke
ske förhastade, utart efter en tämligen
mogen undersökning; och om författaren be- i
håller undersökningen inom sig sjelf, och
meddelar läsaren blotta resultater, kan
sådant visserligen vara godt, ifall man icke
vill bibringa läsaren öfveitygelse i ämnet,
ulan blott lUKterräitelse, om hvad man tänker.
Samma anmärkning gäller om de
öf-riga stats-ekonomiska ämnen, Red.
företagit sig att undersöka, t. ex. Svenska
skjuts-inrättmngerr, om. hvilken aldrig nog kan
sägas, till dess öfvertygelse om möjligheten
och nödvändigheten af en förändring deri
(bibringas allmänheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
