Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men såsom Jen farligaste luxe i
Sverige anser Förf. luxe i sysslolöst folk. Han
beräknar, med D: v. S., hela den verkligen
arbetande eller närande hopen till en
fjerdedel (säger: en fjerdedel) af hela folkmängr
den. Det öfriga åtgår till Embetsman,
betjening, konstnärer,, soldater (N-B-värfvade);
Scc. Scc. &c. Orø denna beräkning är
tillförlitlig eller icker det låter icke i hast af—
göra sig; hon synes dook. icke för högt
tilltagen; och en bland de vanligaste och.
rättvisaste klagopunkter i Sverige har alltid
varit öfver det orimliga förhållandets mellan
närande och tärande medborgare.
Om orsakerna till detta
missförhåilan»-de hafva vi redan ofta yttrat osst
Tredje kapitlet är det
märkvärdigaste-i hela boken-,, i anseende till de dferr
samlade ,, till största delen’ interessanta ,. bitar
’hr ekonomiska författningar. Déss- titel Sr :
Tvang i näringar ne, hvilket likväl. begynt’
att försvinna, synes ock vara ett hinder*
för Landtbruket..
Den , som blott kommit att se titlärnai
på en hop af v&a fordna ekonomiska
författningar , skall förvånas,, att någonsin- dem
ringaste- industri kunnat vinna insteg i vårt;
fädernesland: Nästan aldrig är det annat
än förmynderskapy. tvång och förbud,
hvar-om dessa författningar handla* Än
läggashårda straff på ut- eller införsel af
vissa-varor: än tvingas en viss trakts allmoge att?
endast på ett visst’ ställe och med* vissa*
personer drifva handeln’ med sina
tillverkningar och sina behof; än förbjudas
handlande att bo på något visst ställe eller
fartyg att inlöpa där de tjenligast linne*, utan*
tvingas- till ställendär naturen är emot*;
ihn befalles allmogen uttryckligen att på
vissa tider komina till’ vissa ställen^ för alt
drifva köpenskap; än> sättes- pris på varor
och arbete, med hårda straff för den;
som-Tiv er träder. Med ttt ord: man har sökt
tvinga naturen ifrån fnad Jen velat, och
till hvad den icke velat;, man har försökt
med bud och befallningar leda det friast?
på jorderrr det hvars- euda eleinent
ochvil-kor äc frihet:: industrien;. Det är, såsom
s-agdt* en förvånande- sak, att den minsta
gnista af industri kunnat vakna hos-ettlolk,
aå bundet till händer och fötter. Också ät
odlingen af våra fält icke hällten , icke ti’
ondedeien, af hvad- dén kunde var*.
Ty förmyndare-systemet har egentligen
drabbat landtbruket: Då man envisadesat!
efter ett- infall eller ett falskt system skapa,
livad sona* endast kan skapa sig »jelft; fann
man , att vissa näringar, såsom
handel,fabriker o: 9> v. voro ömtåligare och icke
kundfe-tvingas, utan att alldeles förstöras.
Bandet jagade bort folk, som hade helt
verlden- för sig öppen och kunde bortfljtla
sig och sin egendom ganska lätt. Men
jordbrukaren- var fästad- vid sin torfva» På
honom* kundfe man utöfva- sina* modellerande
projeeter och’ göra- sitt experimentum in
vilt oorpore: Han* bar utan- knot sin bör-
da; ty. han* kändfe intet bätire och, troende
på de* styrandes* vishet,- tillskref: han sina
fruktlösa mödor- endast naturens omildhet
Vår Förf. säger pag. 4g.: ”Att Sveriges
hushållnings-författningar- icke nog syarat
emot naturliga förhållandet’, lärer nu hvarje
sakkunnig inse, och att jordbruket af
sina-oförståndige;. i> en s^äd och klen ålder
ännu* qyarstående barn,, handtverkerier,
ma-nufaeturer och handel, blifvit icke litet
miss-handladt, och att desse,, genom detta sin
moders förolämpande, knutits i växten och
hindrat sin egen trefnad och fortkomst.’’
Men* att det icke alltid* varit så-, som
det? sedermera blef, visar han samma sida:
”Att allrnogen på i-4oo*-talet; ägt rättighet
att nyttja egna å landet boende
handtver-kare synes af L. L. Köpm. B.n 7 Cap.
”Väl magho och Gäroingis-mäo, som «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
