Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot Engelska friheten. Intet steg, allt sedan
revolutionen, har hotat med så. farliga följder, som
denua biil, Den visar utsigtea tiil ett inbördes
krig. Efter det ädle motstånd, som ilera pairer
gjort mot denna förderfliga bill , och den
fullkomliga bristen på alla bevis, kan man icke vänta, att
den går igenom. Mcu om deu giugc, böra vi
al-di ig lem na ur ögonsigte den sannolikhet, att
Konungen gifter sig å nyo. Följden af en dylik
för-mälning skulle, efter all troligbet, blifva en
tvi-8tig thronföljd. Den del af nationen, som ej vill,
medgifva , att billen är en constitutionel act, kan
icke gärna underkasta sig afkomlingen af en
förmätning , hvilken aldrig skall allmänt erkännas för
laglig. — Oin mitt ägtenskap uphäfves, skall det
uphäfvas till trots för all lag. Den Drottning,
soin efterträder mig, skall vara Drottning endast
till namnet, emedan ingen rättighet kan
öfverlem-nas genom en olaglig act. Den förcslagtia billen
skall anses endast såsom en act sf rent tyranni;
och, soui sådan skall den väcka samtidens hat och
efterveridens förbannelse.’’
Oppositions-tidningen The Times, som ifrigt
tagit parti för revolutionerna i Spanien och
Neapel, har nu oförmodadt begynt fä scrnplcr öfver
den Portugisiska. Portugals frihet torde medföra
befrielse 1’råu Engelskt öfvrrväldo och förlust af en
god kund för Englands köpmän och fabrikanter.
För dessa considerationer måste naturligtvis alla
andra af mindre betydenhet (t. ex. Portugisiska
folkets i naturen grundade rättigheter vika.
Spanien. I Valencia hafva allvarsamma
oro-lighcter yppats, i afseendc pä Elios fördröjda
lagförande och ett försök att rädda honom ur
citadellet. Folket angrep soldaterna, som miste gifva
eld; och en hop människor omkommo. — Man
berättar en besynnerlig saga om ett förslag att föra
bort Konungen till Galicien.
Utskottet för national-belöningarna har
föreslagit bifall till Ricgos anhållan att fl uprätta en
liataljon och en escadron, under namn de la
con-stilueion; att den gröna färgen kan få läggas till
deu röda i arméens cocarder; att arméens och
llot-tans uniform må blifva grön, med broderi och
röda kragar; alt de af Quiroga och Riego till arméen
gjorda löften må anses såsom gjorda af nationen
sjelf och upfyllas. — Kiigsutskoltets betänkande
• ui arméens organisation är antaget.
Förändringarna träffa egentligen cavallcrict. SchvvciUiska
rc-gimenterna nämnas icke «n gång. — Tillåtelser att
sälja majora ter Htdelas dagligen,.’ — Flera
deputerade hafva yrkat påskyndande af stralfet öfver
Per-sas, äfvensom af undersökningarna om lugnds
slärare i Burgos, Saragossa, Galicien och Cadit.
D. 30 Aug, kom Gen, Riego till Madrid,
ap-vaktade följande tnärgonen H. M. Konungen uci
försäkrade om sin fullkomliga nndergifvenbet. ’’£tj
prof på denna lydnad, som alla voro Konunga
skyldiga, ville han gifva, i det han genast afrestc
till Galicien; och arméen på Leon skulle följa haui
efterdöme.” — Redan berättas också, att liera
In-taljoncr af denna armée voro på vägen till de dem
anvista ställen. En deputation af Madrids garnijon
betygade för Riego sitt bifall till bans beslut ock
det sköna exempel, han gifvit.
Frankrike. Pairs-kaminaren fortsätter med
drift sina undersökningar , och arresteringar ske
ännu flitigt. En af dc airesterade officerarne,
Tro-goff, är belagd, ined handklofvar.
Franska Tidningar hade icke af censuren flit
tillåtelse att nämua något oin revolulioueu i
Portugal, föiT än d. 11 dennes. Moniteuren lude
då ännu icke ens nämnt ett ord därom.
Man börjar åter sätta tro till ryktet om
Deputerade kammarens snara uplösning, Ultras
synas önska deu, i förhoppning, alt de liberala
U-lartie, som aunais icke gå ut i år, skulle helt
och hSllet bortskaffas genom de nya valen. Man
har tillfälle att märka, att åtskilliga bland deu
icke låta skräma sig hvarken genom hotelser,
eller genom personliga förolämpningar. I denna
vigtiga Iråga synes imedlertid ännu intet beslut
vara fattadt. D. 20 Sept, skulle alla vallistor
vara fardiga.
Amerika. StillestSndet emellan de Kunglige
och insurgenterna hadc Morillo föreslagit, gum*
ett bref till deu ”Höga Congressen i Ciunaua,"
däri, bland annat, heter: ”Såsom officer har jag
lydt och fört kriget; som fredsstiftare lyder jag
älven och framlägger dc liberalilets-pi incipcr,
bvai-efter Konungen och nationen hafva befulimägligat
mig att handla.” Presidenten Peualver har, såsom
svar häri, skickat M. ett congress-bcslut,
afiuue-håll: ’’<leu souveraina Columbiska congressen skall
med nöje euiotfaga fredsförslag från Spauska
regeringen, så Tida de hafva till bas erkännande af
Co-lumhias souverainetc och oberoende. Andra
cuict-tages icke.’’
Tryckt hos Elmbn och Granberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
