Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oplosning, tillvallat sig, att med straff belägga
vissa skrifters utgifvande, läsning eller införande.
— Hr. Vittorica, som bestriddc majoraters
fullkomliga afskaflande genast, ansåg dem dock icke
nödvändiga for adelns ocb thronens
uprättliSllan-ie, såsom mängen kunde pSstS, for att göra
Cortes misstänkta att vilja förstöra monarkien.
Andra artikeln af förslaget om Majoratcrna antogs d.
]5 Sept. enligt följande, af M. de la Rosa
föreslagna rcdaction: ”de nuvarande ägare af de
up-bafda majoiaterna kunna fritt disponera hälften af
dfn dit börande egendom ; den andra hälften
kunna, riter deras död, deras omedelbara arfvingar
Jika fritt disponera. D. 16 antogos 3, 4, 5 och 6
Art. af förslaget; 7 och 8 art. återtog utskottet}
9 art. antogs ocb innehåller, att kyrkor, kloster,
andeliga corporatioucr ocb, med ett ord, sådana
stiftelser , som kallas död band, kunna icke
för-virfva fast egendom. Öcdun äfven 10 art. var
antagen, Stcrleumades förslaget till utskottet att u
j>yo redigeras. Delta har sedermera skett oeli
förslaget är deQuitilt antaget; men ryktet förmäler,
stt Konungen uerpå för första gången skall
använda sitt veto. — Dc åndelige egcndon.arne
(klostren) 810 nphäfna och’deras besittningar
hemfalla nationen , till betalande af dess skuld.
San-clios motion om Tiggare-mun kar nes (Frayles)
reform är discuterad; Cortes lyckas vilja antaga
ut-ikultcts project.
Klubbarne eller de så kallade patriotiska sall—
sksperna äro förbjudna öfver hela Spanien.
Underrättelserna från ilera provincer hafva
påskyndat detta beslut, som redan på förhand var
verkställd! i Sevilla af Gcu, Odonojn ocb i Valencia
sf Xvfe politico. De ultra-liberale knota
förfärligt, Samma Cortes-bcslnt innehåller dock, att
hvarje Spanjor äger yttra sig om ’statssoker, då
kan icke brvter-emot lagarnc; men att
sammankomster, till öfverlagguingar, icke få hållas, om
de icke, såsom i England , äro auetovikerade al’
en ortens ancloritet. – Cortes hafva beslutit, ntt
Alraneesados återfå fullkomlig medborgare-rätt
ocb all sin egendom.
Gouvernejaren i Cadiz, D. Cayet. Valdes, är
nämnd till Krigsminister.
Portugal. D. i5 Scpt. bar Lissabon
förklarat sig för den coustitutionella saken. Den dagen
frådes årligen , såsom Portugals bcfritlscdag ocb
«n allmän mönstring med trnppcrna hölls. Nu’
bade Regeringen icke vågat anbefalla någon sådan;
ty hvar inan visste , att hvad som skett i Porto,
Kulle dii äfven gå för sig i bufyudsladen. Befall-
ningen till trupperna att, p5 nationalbögtiden, hålla
sig inne tippröde sinnena ocb påskyndade utbrottet.
Kl, 5 c. 111, uttägado ett, af sin Qvnptermästare
intalt och af sin Öfvcrste-Löjtnant niifördt,
regimente ur sin Kasern upp pl stora Rocio-torgct,
med föres rits ntt, i fall företaget misslyckades,
stöta till Porto-truppnrne. Men alla väntade
endast första teknet. Regimentets rop: ”Lefve
con-st itu t io nen! Lefve Konungen!” uprepades
mång-tusendfallt af folket, ocb snart hadc hela
garnisonen förenat sig med regimentet. Soldater ocb folk
fordrade fram Juiz do Povo (Folks-domaren)
som i långliga tider endast ägt skuggen nfsinmngt
och representation, Han kora, och folket lat
genom honom namna en ny regering, bestående nf
den allmänt vördade, Biskop Frcyrc, som två
gånger uudaubedt sig Patriarkatet, örvcrbefälhafvarcn
iör Cavallcriet Grefvc dc S. Pavo, Geniegeneraleti
Azedo, som vnr ur tjänst, Grefvo Penafiel, Gen.
Major Ilezendc (den förste, som fordrade fram Juiz
do Povo), samt nr. Rraaneamp d. y., en nf de
rikaste ocb jnest älskade medborgare, måg till
Na-poleons Adjutant de Narboune. Staden
illuminerades genast; luguct var fullkomligt; folkets
klokhet oeli moderation exemplariska; ingen enda
människa förolämpades det ringaste; alla ärender gå
sin jemna gång. Intet skepp släpptes ur liuiuneu
och dc nya till Brasilien änmade gnllionernc
blif-va qvar i Portugal. Engelsmännen logo ingen del
i revolutionen, (och det säges, alt många
inskeppat siu egendom, för att sända den till England).
Befallningar afgingo genast till citadellet att skjuta
KougU salut; till Gr, Barbaccna ntt göra balt mod sinn
truppar tills ytterligare ordres; till Regeringen i
Porto, till nord-annéen o. s. v. ÖfverskriFten p8
den officiella tidning , som genast utkom ocb
-utförligt berättar dessa händelser, är: ”Lefve Kon,
Johan VII Kongl. Bi aganziska husets dynasti !
Vår heliga religion! Cortes, som skola npgöra vår
nya conslitution!’’ Underrättelser öfver Spanien
innehålla, att Porto-Juntan intågat i Lissabon,
där dm genast förenat sig med den där utnämnda.
’Tyska blad innehålla följande om de g.unla
Portugisiska Cortes: Dc Ire ståndens
mcxIeWcom-mission utnämndes af Konungen, af hvilken
den-ensam berodde. Den bestod blott af adelsmän.
Emlast vid den nuvarande regeringen ha i va
medlemmar af tredje ståndet fått inträde. Det är
dock anmärkningsvärde, att provisoriska juntan t
Porto bar medlemmar nf AdcJn , Pi ejtcrskapcf,
Uri ivers: teterna, köpmäuucr oeli landtinän. Ar
1S08 vid Franska trupparnas inbrott taltes om att
sammankalla landets Notables, för alt på sätt osil
l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
