Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tolina af Braunschweig forat kom hil 1795, en
nära anförvaudt af Koragl. huset, regerande
monarkens systerdotter, Prinsens af Walcs cousine,
tämligen nära arfvinge till detta Rikets krona.
Frän denna epok öfvergår jag genast till hennes
afresa från England i8l4, och är glad att,
åtminstone för det närvarande, kunna det; dock måste
jag stadna ett ögonblick, för att trygga mig för
det komaiaude. Jag försäkrar, att anklagelsen mot
Drottningen, så som den nu är bevfsad , icke
allenast icke fordrar en undersökning orp Hennes
Gemåls upforande, utan till ock med åjäggér mig
tystnad deröfvei; jag försäkrar än ytterligare, att
jag, om så ej vore, icke skulle tiga, J3å jag för
det närvarande afliåller rnig att anföra faeta,
hvar-om jag är underrättad, förbehåller jag mig
Tät-tigheten att göra bruk deraf, såsom mig tillhöriga
roaterialier; och om händelser, för hvilka hvarje
sak är utsatt, fordrade, att jag skulle ändra mitt
beslut, skulle icke blott jag, utan ock den yngsta
advocat bland oss, icke betänka sig att göra sin
pligt och afslöja hemligheter, allt *opi dc
öfver-ensstämde med vår höga principals interesse. Det
är en pligt att, med hvad fara som helst, då
saken det lprdrar, rädda sin principal genom al)t|
aom kan vara till dess fördel, ehyad det ock må kosta
andra, ja ombudet sjelf, eller ehuru fopderfligt det
än mi blifya. Sjelfva fosterlands-kärleken får här
ip-ke ptgöra något hinder; följdcpna, ehuru oroande de
ock »nå vara, komma icke i betraktande, om oele
sjelfva fäderneslandet råkade i förviiring, genom
.den niarcbe, man ap tingen att taga. För
närvarande är jag dock »clff bragt till depna
ytterlighet. Tvcrtom, i fall jag gpppe till denna del af
målet, skulle jag redaji hafya öfvergifvit det
huf-vudsakliga, oskulden, hyijken jag känner m>g med
största tillförsigt kunna försvara. Ingen må säga,
att man öfverbevisat prottningen pm
lättsiunighe-ter eller oanständigt lipförande; jag är här, för
att kullkasta så väl den lindrigaste som don
svåraste anklagelse; ty (let är falskt, lika s|>äudligt
som falskt, alt säga, det Hennes Maj:t gjort sig
skyldig til) ett tr.delvärdt upförande. Jag
förklarar anklagelsen falsk; jag säger , att ingen ting äg
bevisedt genom vittnena; jag skall ådagalägga, att
vittnena sjelfva kullkasta sina utsagor. Ett factuin
medgifver jag , motpartens omluid må nyttja det,
ty det är den enda fördel, saken ger honom: jag
medgifver, att Hennes Maj:t lemnat detta land,
uppehållit sig i Italien, där i synnerhet omgåtts
med iitläiidingar, till stor del af lägre ståud än de,
med hvilka hou omgicks i England. Jag
medgifver , att under det llon njöt sällskap med — kke
sin egen familj, ty delta var henne förbjudet — utan
med Edra familjer, Mylords, lefde hon i en
högre krets. Man anklagar heune, att icke hafva
qvarblifvit här, utan hafva lefvat i främmande
land och till omgänge valt Italienare, i stället för
Engelska Pairer och deras Fruar. Men hvilka äro
de, som anklaga Henne fördetta? J, My {ords,
hören vara de siste att för ekas ta Heppe det, J, som
nu föyptagep Er att vara Hennes dpmare och
tillika ärep de vittnen, dem Hon kan påkalla, för att
ppgifva bevekelscgrunderna till Hennes bortresa.
J alle kännen, huru Hennes Maj:t, i sin
vähnagls-tid, för Eder öpnpde dörrarna till sitt palats och
täcktes söka Ert sjillskap. J veten, att Drottnisgeu
icke förgäfves sökt detta umgänge, så länge det
convcnerade andra, så länge interessen, bvilkaicke
voro Hennes, gynnade Henne; men att, så snarl
andra afsigter inträdde, så snart nådebcyis, om
hvilka man anhöll, beviljades, så snart törsten ef-:
ter magt och embeten, livars olfer Hou skulle
blif-va, var stillad, då stodo Hennes dörrar förgäta»
öpna, då söktes förgäfves Edra Högvälborenheten
omgange. Hon hade då ännu att välja, antingeu
att söka Ert pmgänge såsom en gunst, emedan Hoo
yisste sig öfvergifven af Er, eller och att
öfver-cifya detta land. Jag sägep således, att här icke
är stalfef att anklaga Drottningen f för det
bonöf-vergifyij England; här borde ingen röst böja sig,
att anklaga Prinsessan af Wales, för det hon
uppehålli j sig i Italien och omgåtts med personer, dem
hop icke skulle halva sett och, under lyckligare
omständigheter, aldrig skulle hpfva känt, Ännu
uppehöll Henne, under smärtan af den lidna
oförrätten, flennes enda dotters ljufva och yördnadslulla
tillgifvenliet, DS dennas förinälning var i fråga, gafi
Drottningen, modren, ingen underrättelse om hvad
England och Europa fingo veta. Och hvapmed hade
hon fortjent denna behandling af den höga
personen i spitsen för denna regering? Hon hade
bevisat, att hon icke varit skyldig till det, hvarförboa
förut varit auklagad. Äfvcn om fullbordandet af
nämnde förmälnipg fick Hon ingen direct
underrättelse; hop fick händelsevis veta den genom en
courier, som skulle jora underrättelsen till Påfvcn,
.denna gamla, tillgifna, dyrbara bupdsförvaudt till
Stor-Rrittannicns protestantiska krona. Hoppet,att
{letta ägtenskap skulle gifva Brittiska thronen
talrika arfviDgnr, tröstade en tid den unga
Furstinnans mor; men hela tiden fick hon inga
underrättelser. Hadc Prinsessan Charlotta velat meddela sio
mor något, så skulle hennes, af farorna vid först*
grossessen oroade, sinne hafva hindrat henne; bon
hade icke utan fara kunnat göra det, att kämpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
