Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så lika mycket t. ex. silfver funnes i ett land,
som i det andra, men det ena landet hade
dubbelt större varumassa att röra, än del
andra; så måste silfret, ehuru samma ämne
i båda länderna, likväl äga dubbelt större
värde i det förra än i det sednare.
Kan detta sättas i jeranvigt?
Åtminstone icke genom hvad inan kallar
operationer. Om varuproductionen ökas,
kommer det smånigom i jemnvigt; aldrig
annars. En viss Konungs befallning, för ett
halft sekel sedan, til} sip Jiuf vudstads
köpmän, att kursen skulle vara den eller den,
och att de, i annat fall, skulle gå på
fästning , var ett säkert medel att drifva all
liandel derifrån, men ingalunda ptt styrq
kursen.
Detta sker ej eller genom minskandet
af utländska yaror i landet. Ty
naturligtvis beror myntets yärde hos utländingen
på dess värde hemma j landet, d. v. s. på
hela myntmassans förhållande till hela
varumassan. Att piinska denna sednare inom
landet synes således ett föga verksamt
medel alt öka myntets yärde. Det vore
verkligen ett interessant försök, om det vore
möjligt, att inom ett land minska exporten
jemnt lika mycket som produclionen ökas
och sedan se efter, fivad verkan detta
skulle hafva på kursen. Varumassan hölle sig
lika inom landet, pch myntet skulle
således troligtvis hafya samma värde.
Härvid beräknas naturligtvis hvarkep
omöjligheten att hindra utländska varors
inträde (ty ju strängare förbudet är, desto
mera lönar Jurendrägeriet, som då drifves
med så mycken försigtighet och af så rika
och mägtiga män, att lagarne eluderas)
e’-ler verkan af de ständigt skrämande och
all ting i oordning sättande försöken att
befalla det, som aldrig låter befalla sig.
Kurs beror vanligtvis på opinion; och ,
lika öfVertygade soin vi ärö, att vårt
mynts värde icke beror af det silfver,
som ligger i Bankens hvalf, lika öfverty-
gade äro vi, att vår kurs icke skulle _______
utom för ögonblicket _____ förbättras deraf,
att våra sedlar hvar stund kunde inlösa*
med silfver till fullt nämnvärde, eller
rättare , att inga sedlar, utan blott silfver,
circulerade.
Vi hafva sagt: för ögonblicket; ty om
så mycket silfvermynt funnes och kund*
qvarhållas i rörelsen , som sedlar, så hade
naturligtvis silfret icke större värde, än
sed-larne nu hafva, d. v. s. all den nödiga
rörelsen skulle drifvas med alla de befintliga
penningarna. Utländingen köper icke min
vara, på annat sätt eller efter andra
grunder , än min egen landsman. Det är
således svårt att förstå, att jag skulle vinna
mer på att af någondera få en silfver-riks-
daler än en pappers-fiksdaler _____ så snart
pemligen utländingen betalar mig i mitt eget
mynt. Betalar han mig deremot i utländskt
mynt, så pkas blott myntmassan inom
landet och myntets värde faller, eller myntet
försvinner och rimtallen brukas till annat.
£>kall jag deremot köpa af utländingen
och betala honom j silfver, så minskas min
silfvermassa ___ pch till att köpa mycket
Jiar jag me(J silfvermynt lättare tillfälle, än
pin jag skall procjucera först en vara, för
att kunna utbyta, d. y. s. när mitt mynt
icke supponeras hafya något yärde i sig sjellt,
Utan endast såspm representant af min vara.
Således, pm någon vore nog mägtig
ptt förbyta alla våra sedlar i silfver, så
skulle yäl detta för ögonblicket förbättra
kursen; men så snart den utländska
rörelsen hunnit justera sig efter den inländska,
skulle det gamla förhållandet återkomma
Och den öfvervägande sijfvermassan strörna
ut. Förbjöde man åter silfret? Utförsel, så
skulle skilnaden på det si kallade goda
myntet och det vanliga icke kännas i ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
