Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tala förtryck, visserligen icke förtj.ent att
kallas aristokratiskt! Lycksökare den, som
vågar tanka på en annan väg till rättvisan!
Huru skulle man misskänna halten af hans
”kraftfulla nitälskan for frihet och
libera-litet?’* Hvad kan han vara annat, än en
arbetare i den privilegierade fabriken?
Eller om han ej är det, huru kan det vara
hans verkliga öfvertvgelse, att det gamla,
oskattbara förtrågnings-systemet {såsom det
fordom af en elak penna benämndes) detta
asiatiska bcqvämlighets-system, hvars minsta
förtjenst är att hafva seklers erfarenhet för
»ig, alldeles icke duger? Hvilken
Tidnings-redaction har väl gifvit ett större prof på
Jycksökeri? Huru många prof häraf bör
man ej kunna upsöka, sedan man beträdt
den med ett så groft!
För liberalitetens vän i Cimbritsbamn,
för deune fiende af allt lycksökeri, för denne
©väldige vän af så dyrkade domstolar, som
I.agmansrätterna, hvilka utgöra en
oumbärlig länk i kedjan af förtrögnings- ,
be-qvämlighets- eller det varierade
fotsåie-systemet, återstår likväl ännu mycket att
göra liil fulländning af detta heliga,
oförlikneliga system. Ett alldeles förderfbgt
ingrepp deri skulle vara, om domarens rätt
att behålla vadpenningen, utan afseendo på
•åkens utgång, ej finge bestå, och de
verksama skråmästarne för omstöpningen komme
derhän. att man såge domaren förpliktas
att alltid ålerbära denna sportel* när hans
dom ginge öfver ända. Nå väl, för att
trygga och bevara systemet rent och helt, för
att, om möjligt är, låta Hofrätterne, i fall
de ej kunna för deras mindre pålitlighet
skull afskaffas. upphöja sig till ett mera
allmänt förtroende, njuta någon del i den
dyrkan ,, som Ltagmansrätterna vederfares ,
hvad är väl naturligare , än att låta
Hof-rätternas vadepenning , revisionB-skillingen ,.
tillfalla. Hofrätten med samma rätt, som
underdomstolarne behålla sin? MångdufcWa
nu revisions-skillingen__och den skall göra
mångdubblad verkan; liksom vadpenningens
mångdubblande vid Lagmansrätten, der den
tillfaller ordföranden ensam, hvars
röstbe-höfver förstärkas af en enda ledamots, för
att upväga alla de öfrigas, onekligen skall
mångdubbla den. ofta omtalte dyrkan. Hvad
som ännu felade, blefve fullkomnadt genom
summa appelTabilis , hvars mångdubblande
också redan är en väsenthlig del af den
trogne Embetsmccnnens forslag, som,
säkerligen skrifvet af honom sjelf, nu. med sa
stor ifver och oväld försvaras af en trogen
anhängare, hvilken icke personligen känner,
men blott till titeln för förstå gången
up-gifver honom.
Huru svagt skulle icke allt detta
ersättas med ett skadestånds-system,
somup-muntrade derr lidände att söka rättvisa, i
samma mån det afskräckte den , som gör
orätt! Nej., det är icke ens skuld, att två
träta ’_ och det vorer ej rådligt, att det
någonsin skulle kunna blifva blott ens skuld.
På det nu den ohemult angripne högst
sällan må kunna undvika att förgå sig och
Blifva medskyldig i trätan, måste allt hopp
om verklig och fullkomlig rättvisa betagas
hanom. Han måsfe lära att ej blott motstå,
utan äfven liatä sin motståndare___och han:
lärer det ofelbart i samma mån, som liait
förtvi(Tar att frälsas från förföljarens
oförrätter. Försöket att taga sig rätt blir då
naturligt, och sällan skall det brista
anledning att skylla begge parterna för
trätan — qvi tia rättegångskostnaden.
Hvarföre skulle man då i stället välja,
att låta den vinnande till slut återvinna allt,
hvad Itan orättmätigt förlorat? Hvilken
orimlighet att påstå, det rättvisan ej blir
mindre rättvis derföre, att man i början råkat
ut för domare, som icke begripit den! Huru
oförskämdt mot dyrkade underrätter, att tro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
