Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma öfver allt hvad som rörer kronoskogar
och parker, ekefällning å frälsejord samt
olofligt skogshygge af sådant virke , som
för flottornas behof är förbehållet;” lärer
sådant vara ett misstag. En sådan domsrätt
tillhörer visst icke Förv. af SjÖ-ärenderna.
Sjömanshusen , Dykeriet, Fyrbåkar,
Båtsmans-roteringen *) höra nnder
Förvaltningens inseende. Ar 1817 afgjordes i
För-vallningen 2621 mål och 4o balancerades.
Aflöningen steg 1819 till emellan 20 och
21,000 R:d.
Stats-Contoret var i början ett
Con-tor under Kammar-Collegiutn och, då det
1680 skildes derifrån , förblef
Riksskatt-mästaren chef för båda verken.
Stals-Con-torets göromål voro då , såsom nu, att
emoltaga upbörden och utassignera
pennin-garne till löntagare och all/nänua behof.
Eq Slatscommissario förordnades att, jemte
Riks-Skattmästaren, föreslå göromålen, och
var ansvarig för besluten, i fall han icke
gjort -föreställningar; men
Riks-Skattmästaren hade i alla fall beslutande ratten.
”1 instructlonen blef Stats-Contoret. tillika
ålagdt att icke gifya assignationerj på
sådana afbetalningar, som ej i staten vore
upfÖrde, äfven om Konungen blifvit
förledd att utfärda befallning derom.” __ Alla
upbördsmän stodo i början under
Stats-Contoret och kunde af Riks-skattmästaren
af-och tillsättas. Under Carl XI inskränktes
dock Presidentens magt i detta afseende,
så att han blott kunde suspendera eller
låta tilltpla.
Stats-Contoret; ehuru yngre än de
andra Collegierna, har dock fått rang
framför Bergs- och Commerce Collegierna. Dess
åligganden äro de samma som från början,
c) Dock pä det siilt, att Kammar Collcgiiun
resolverar i frågor om hSfsmans-votering, efter
couiniunication med Förvaltningen.
nemligen att utassignera de i staten
upför-da medel. Landtränterierne, där de medel,
som inllulit af de egentliga skatterna,
förvaras, gifva livar fjortonde dag rapporter
till Stats-Contoret öfver det influtna, så att
Stats-Contoret må veta, livad tillgångar
som kunna finnas att anorda till de i
orterna förekommande behof. Öfverskottet
insändes till ränte-kannnaren och insattes
i banken, på hvilken sedermera assigneras,
allt efter behofvet. Dock liar
Stals-Conto-ret icke’ befattning med vissa delar af
beskattningen, såsom t. ex. bevillningen,
hvilken ingår till Riksgälds-Contoret,
passevo-lance-afgilten, som ingår till
Krigs-Colle-giuni o. s. v.
Presidenten i Stats-Contoret ar den
ende, som (undantagande Krigs-Collegii
President, i ett visst, redan änfördt, afseende)
bibehållit den gamla Riks-embetena
tillkommande magt. Han äger ensam bjuda
och befalla, och Stats-Commissariernes
föreställningar endast tagas till protocollet;
men om de finna hans befallningar
stridande mot den uprätiade staten, skola de
genast anmäla sådant hos Konungen. Hafva
de icke protesterat mot ett beslut och det
finnes stridande mot någon
författning,faller ansvaret på dem. Stats-Contoret äger
ingen domsrätt, utom Ölver sin egen lägre
betjening.
Stats-Contorets aflöning steg 1819 till
27,292 R:d.
Kamrnar - Itälten har inseende öfver
alla räkenskaper öfver Statens inkomster
och deras användande, och dömer öfver de
anmärkningar dervid, som göras af de under
Kammar-Rätten lydande revisions-contor.
Detta verk, som förr hörde under
Kammar-Collegium, hette Kammar-Revision ända till
1799. Oaktad Kammarrättens
doinsrätlöt-ver anmärkningar vid räkenskaperna och
balauccr, kan dock Kainmar-Collegium äf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
