Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’Thorsdagen den 30 November.
Sine ira, siudio metu
TAGFARENHET.
(Tort», och slut frSn N;o 95.)
[an finner här de lagar åberopade,
hvarefter frågan bordt pröfvas. Hvad man
saknar, är en undersökning af de grunder,
hvarpå lagstiftningen i ämnet bor vara byggd.
Användandet af en Konungs enskilda
förmögenhet är ett svårt problem i
stals-lSran. Detta problem får icke mplösas för
tillfallet. Hvad är väl i allmänhet
stiftandet af en constilutiontl Konungamakt
annat, än inskränkande af den ena
-Konungens frihet att göra allt det goda, Han
önskar, för ätt betaga den andre
Konungen frihélen att skada? Om vi alla med
glädje kunde vara brukare afChuii, JoriANS
enskilda jord; så .följer iöke deraf, alt. vi
skulle lika gerna haTva till husbönder alla
dem, som efter Honom i kommande
århundraden besitta svenska tbronen. Vi
vårda under Honom våra Grundlagar med
icke mindre sorgfällighet’ d$n£öre, alt vi
mer än tillräckligt veta-, det Han aldrig
skulle missbruka en godtycklig makt.
Hvar-före skulle vi vara mindre sorgfälliga i ett
annat ämne, om det kan hafva lika mycket
inflytande på våra efterkommaudes väl
eller ve?
Det är svårt, säga vi, att veta, hvad
som bör göras med en Konungs enskilda
’förmögenhet. All egendom ligger under
lagarna, och är till endast genom dem.
Huru skall då den hafva egendom, som for
sin person ej lyder under någon lag? Vi
hafva -sett, -att Thronarfvingen måst
undandraga sig den ädlaste af alla
inedborg-liga rättigheter och pligter, den att
upträ-*da såsom domare öfver en anklagad; och
säkert skall ingen upplysning misskänna
nödvändigheten af detta steg. Ännu mera
tydligt är det, alt icke alla de inedborgliga
rättigheter och pligter, som oundvikligen
äifölja enskild äganderätt, kunna förenas
!med en regents belägenhet.
Aled fast egendom visar sig detta
tydligast. En förpaklare, en landbo, en
tor-pare, en dräng, äga alla rättigheter mot
•sin husbonde och husbonden rättigheter mot
dem, hvarom ingendera kan betagas att
utföra sin .talan intör laga domstol. En
granne gör anspråk på någon del af ägorna,
och honom kan ej förmenas alt anställa en
rågångstvist. En annan granne bar
inkräktat, och från honom måste jord
återvinnas genom Jaga dom. Dtn tredje liar
samfälda ägor med något hemman af
godset; skille med honom måste anställas, ha»
gör obilliga fordringar eller nyttjar olagliga
undauflygti r; och tvisten måste lagligen
slitas. Hvad vore det för en äganderätt, som
icke liliäte lagarnes anlitande i något af
dessa ocli dylika fall?
Ill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
