Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lition. Statsförfattningens fordekaråter blif—
va bäst kända derigenom, att regeringen
följer henne och låter folket erfara
fördelarna.
Gr. När Statsrådet reserverat sig,
yrkar jag blott, att det må vara fritt från
lagligt åtal, ej från allmänna omdömets
an-mäikningsrätt öfver lrvarje publik handling.
Cour. Och jag begärde aldrig något
lagligt åtal, endast denna anmärkningsrätt.
Om Ni ej vill« bestrida den; hvarföre
motsade Ni uiig då?
Gr. Att en Konnngs rådgifvare alltid
vill det rätta, alltid tillstyrker det i sin
öf-vertygelse bästa, anser jag lör ett axiom.
Cour. Och denna sats lärer vara vil—
koret för giltigheten af allt, livad Ni
filosoferar öfver den ministeriella styrelsen. Ni
kan ej länka annorlunda , då Ni vill hafva
ministrar utan ansvarighet.
Gr. Sitt samvete har en minister
fredat, sin heder har han bevarat, då han
afgifvit föreställningar emot elt beslut, som
han ogillar,
Cuur. Som Ni behagar. Men en tålig
heder måste det vara, som nöjer sig med,
att ingen vetom löreslällningame äro
al-gilna eller icke. Samvett-t åter må gerna
Ya-ra i fred, så vidt det icke sjrlfct känner
sig i behof af ett annat försvar löp hedern.
Men jag medgifver, att man måste antaga
ministerns rättsinnighet såsom ett axiom,
när man kvarken vill göra hans resignation
till hedcrspligt eller till lagpligt, och likväl
påstår sig hafva ingen ting emot, att
lol-ket tänker och talar öfver regeringens stegi
Gr. Flere gånger har inan sett
Kuri-ren (Courieren) yrka,, att Ministrarne borde
hafva mera makt, att de ej allenast borde
äga att råda, utan äfven att besluta och
verkställa , m. e. o. att de för sin
tjenste-tid borde vara regenter.
Cour. Och detta är den satsNi fö-
retager Er att allvarsamt vederlägga! Yrar
Ni, Herr Granskare? Har jag sagt något
dylikt? Då jVi finner allt vara väl bestäldt
dermed, att några Herrar sitta omkring
Konungen och reservera sig, men ulan
att kunna hindra öfverträdelser af lag och
rätt; så påstår jag deremot, att detta ger
en trolös aristokrati det öpnaste tillfälle att
förleda sin monark och blott bereda
ansvarsfrihet ål sig sjelf; att en minister fast
mer borde vara bunden vid sin pligt
genom nödvändigheten att resignera, när lian
förlorat monarkens förtroende och ej mer
får sina råd följda; all en sådan minister
visserligen är lika beroende af Konungen,
och derutöfver i alla sina steg beroende nf
lagen, åt hvilken han måste skalta lydnad,
eller oekså uphöra att vara sin Konungs
rådgifvare. Och Ni säger, att det är jag,
som vill göra ministrarne till regenter,
gifva dem rätt att besluta och verkställa!
Gr. Jag tror, att våra inre
författningar och inrättningar, af klokheten i
ordning satla fcc.. äro för vårt lund
ganska väl passande.
Cour. Jag har icke den lyckan att
dela er mening; men det kan bända, att
Ni har rätt. Orsaken , hvarföre ju g icke
trott våra inrättningar passande, är blott
den, att de icke passa för något folk,
aom går till hyfsning och utbildning af
sin frihet. Kan hända är det bäst
passande för vårt land alt stanna på denna
v ii g oeh försaka alla de förbättringar,
ti-dehvarfvet ei bjuder.
Gr. Merendels hafva de fel vidhäftat
ministenella regeringar, att Konungen
varit styrd af Ministrarna, dessa af
lycksökare , favoriter och mäträsser, samt landet
af de sistnämnde veatelvis; __ Svenska na-
tionen imr i århundraden varit nöjd att
styras af en Konung: hon älskar Ofet helt
säkert äuiiu. och skulle säkerligen icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
