Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.straff, som Konungens BeføJlningshafvande
lägger på förbrytelser emot förbud, som
lagen -har och som den icke har, och på
försummande af skyldigheter, dem lagen
befallt ,eller icke befallt.
Man inå icke förundra .sig öfyer den,
som så svarar, för att .döma ,efter de
exempel, vi här anfört. Men också må man
ej misstycka hans förvåning. Ålägga allt,
hvad söm behagas! Förbjuda allt, livad som
behagas! Stadda h vad straff som helst, äfven
på det, som icke förr är förbudet! Hvad
återstår då för Konung ,och Ständer atl
göra? Kan väl den turkiska styrelseformen
lägga en större makt i sina Baschars
Ilander, än som här ulöfvas af Konungens
Be-fallningshafvamle, i fall det är dem tillåtet
att stifta sådana Jagar, som d -m vi här
anfört? Antingen måste man flå orätt förslå
termerna ekonomi, politi och vite, eller ock
aro de författningar, som gi va Konungens
Befallningshafvamle makt att om dessa saker
forordna, afskatlade genom en
regeringsform, hvilken lägger den criminella
lagstiftningen i Konungens och Ständernas hand.
Försökom, till en början, om icke andra
delinitioner på termerna kunna upfinnas.
Vite tyckes vara det lättaste ^att
begripa. Underlåtandet af livad som redan
är genom lag föreskrifvet kan af den
verkställande makten beläggas med ökadt
äf-ventyr utöfver det, som lagen redan satt,
eller med ett nytt, som lagen uteleinnat __
och sådant är vite. För förbrytelse mot
en stadgad lag kan stadgas ökadt straff
eller nytt , der lagen icke något u‘3att __
och det kallas vite. Men äro både
förbudet och straflet nya; så är ordet vite icke
lämpligt. Haraf följer, att genom blotta
makten ili före3krifvande äf yiten ägep
hian ingen makt att gjfva lagar, antingen
förbjudande eller befallande. Qiu
bortskänkande af en sup bränvin icke är i lag för-
budet ; ,om allmogens danssällskaper ^fter
klockan 7 på aftonen, lika litet som 4f
så kallade bildade klassernas
danssällska-per , äro f örbudua genom allmän lag ; så
kan icke ett straff för supens bortgifvande
eller lekstugans anställande stiftas af den,’
som äger att blott stifta yiten. ,0m ingen
lag befaller, att .snöplogen skall vara så
inånga alnar bred , ,eller att den skall
köras under yrväder; så kan för den, sora
underlåter detta sednare eller icke har
plogen så många alnar bred, intet vite
stadgas blott genom makten att ,utsätta yiten.
Bemärkelsen af ordet ekonomi är
mindre lätt att bestämma. Man har sett vår
lagstiftande makt förklara för ekouomi-måli
och ställa under Konungens
Jöefallnings-hafvande de så kallade enskiftesmåleu , d.
v. s. enskilda yättsfrågor af den högsta vigt,
som egendomsfrågor gorna kunna liafva.
Ingen borde förundras, ,att lika gerna 30:
all sin egendom i löst och fast sättas
under en ekonomisk domsrätt. Orsaken,
säger man, hvarföre enskifitos-niål, ja allas
Landtmäteri-rnål, böra heta ekonomiska t
är all det fordras hushålls-yett att kunna
sköta dem — ekonomi är hushållning. _
Att sköta enskildas hushållning är således*
den allmänna maktens föremål! I detta fall
blir det svårt att säga, hvilka mål som
icke-äro ekonomiska. ’
Vi trodde, att här mentes den all~
manna hushållningen, såsom Jagen sjel£
kallar den, Öm så är; då torde det icke
bliiya omöjligt att leda sig frarn till étt
begrepp om saken. Det allmänna har yiss
.egendom, vissa rättigheter, vissa
skyldigheter , vissa inkomster, vissa utgifter. Dessa
fordra en ollmän omsorg, en allmän vård
— och sådant menas med allmän
hushållning. Någon måste hafva den om händer;
inen om hon öiverlemnas åt någon med
sådan ;nakt, att han tår utkrälya det all"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
