- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 105-131 1821. Courieren N:o 1-2 april 1821 /
854

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utan afbidande af E. K. M:s nådiga beslut,
tillåter sig alt icke eflerlefya.

Ingen ting är tydligare, än
ordalydelsen af samma lag. Idkandet af all
bor-gclig näring ur en rättighet for alla
medborgareklasser. För att misstyda dessa ord,
har man icke funnit annan utväg, än alt
i stället för idkande af en näring sätta
inträdet deruti genom läro-år, mästareprof
och alla grader af skråtvång. Och efter
delta våldförande af den klara bokstafven
har man sagt, att man visserligen icke
ville lägga hinder för någon klass af
medborgare att drifva, hvad näring som helst.
Sätt dig blott i en skråmästares verkstad,
har man sagt; uthåll dina sex läroår; blif
gesäll; vandra och skaffa dig goda betyg
från flera verkstäder; gör ett dyrt
mästareprof (hvartill oTtast fordras etörre
tillgångar, än en gesäll med sitt blotta arbete kan
förvärfva); anmäl dig i en skrålåda eller
så kalladt embele; betala dryga afgifter till
lådan; underkasta dig vederbörandes
pröf-ning, om du behöives i den stad, der du
anmäler dig eller der redan finnas så många
skråmästare, som anses nödiga ; lös derefter,
om du lår lof, ett dyrt burskaps- och
bor-garebref; och klaga sedan icke, att man,
för att insläppa dig i den näring du
önskade, gjort något alseende på den
medborgareklass, hvarliil du hörde, det vill säga ,
att man icke låtit dig njuta till godo den
näringsfrihet, den eftergift i privilegier, som
Borgareståndet, genom högtidligt kontrakt
med sin Konung och sina Medständer,
beviljat at alla medborgareklasser.

Med en så grof förvrängning af lagen
hafva borgare-societeterna i Stockholm
vågat framkomma, för att af sin Konung
begära, att denna lag måtte göras overksam.
Utan att ett Ögonblick kunna påstå, att en
gnista af mening qvarblefve i de vrängda
orden, när den simpla mening borttages,

som de uppenbarligen innehålla, hafva dessa
corporationer liksäl kunnat föreställa sig, att
deras förklaringssätt skulle antagas och allt
återställas på samma fot, det var förelagens
stiftande. Ty då fanns lika litet som nu något
hinder, för den ena medborgaren mer än den
andra, att ingå i hvilken lära som helst
och, efter utståndna läroår, söka burskap på
den näring, han sålunda lärt. JDå lika
litet som nu tillhörde man någon
medborgareklass annnorlunda, än genom adelig
börd eller det yrke, man valt; och något
hinder af börden mot fritt val af yrke har
i Sverige icke funnits.

De måste således hafva begripit, dessa
skråcorporationer, att de gäckade
menni-skoförnuftet, när de påstodo, att icke
idkandet,, utan blott lärandet af ett
handt-yerk skulle menas, då genom 1810 års lag
frihet till delta idkande gafs åt alla
medborgareklasser, Och det var icke mindre
lätt alt begripa, hvad helgd och vigt den
lag hade, som de önskade att få till intet
gjord. Denna lag hade nemligen så
tillkommit, att, genom formligt aftal imellan
Riksstånden, E. K. M:s trogna Riddcrskap
och Adel, lör bidragande till
fäderneslandets räddning ur nöd och förlägenhet, gjort
frikostiga, verkligen storsinta upofliringar af
sina privilegier, afsagt sig rättigheten alt
uteslutande besitta säterier och åtagit sig
inqvartering för sina hus i städerna, med
förbehåll, ”att idkandet af all borgelig
näring, emot åtagande af deremot svarande
”borgelig tunga , måtte blifvg en rättighet
”lör alla medborgareklasser,” hvilket
förbehåll Borgareslåudet bifallit; och hafva
Rikets Ständer derefter hos Konungen sökt
och erhållit nådigt bifall till dessa och de
flera förändringar och jemkningar uti deras
privilegier, lörmåner, rättigheter och
friheter, hvarom de sig imellan öfverenskommit.

(Forts. c. a. g.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1821a/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free