Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 109.
Måndagen den 15 Januarii.
–––—,––––––-
Sine ira, qtudio et metu.
Kort 6/oer sigt af det förlidna
arets historia.
(Fork. fr. N:o tog).
IVIen de missrkkna.de sig. Det finnes vissa
klippor, på hvilka den vandaste, den
finaste statskonst strandar. Beräkning är en
herriig sak, så länge det, som skall
beräknas , går in under de vanliga reglorua;
men kommer en oförutsedd anomali, så
ötudsa kulkylerna. Så hände det de
Engelska Minislrame. Deras politik
omfattade alla vanliga menniskor och vanliga
händelser; de förstodo Jiandtera hvar och en*
som var tillgänglig för de känslor, dem
en confiict med magtens innehafvare
in-gifver menniskor i allmänhet. Men de
tänkte sig icke ett stolt, frimodigt
motstånd; de förstodo icke, hvad detta
motstånd kunde uträtta; de hade glömt, att
den allmänna andan af missnöje blott
be-höfde en pretext, för att uplåga; de hade,
med ett ord, glömt, att hela historien
existerar endast derigenom , att de vartliga
berakningärne ofta misslyckas, och alt det
finnes menniskor, som ensame upväga
massor och tidehvarf och soni ensame
skulle studeras, så som slagtet i allmänhet
ötuderas.
Då de första försöken på fasta landet
att med penningar afspisa Drottningen miss-
lyckats, och hon oförmodad t inställt sig
i England; då fans icke mer än ett alter*
natif, att antingen falla till iöga och
erkänna hentie, eller ock alt upbjuda alla
krafter till anfall. Man var väl försedd
med documenter och facta, lör alt kunna
anklaga henne för otrohet. Men anklaga
ville man icke; rättegång fruktade man;
ty de påståenden, som skulle blifva en
följd af anklagelsen , vågado man sig ick»
göra och trodde sig icke kunna
genom-drilva. Och man ansåg det ej eller
nödigt; man tänkte såren tillräcklig, lilloch
med lysande existence, till-bjuden å ena
sidan, men å den andra vanäran och
fårorna af en rättegång, skola nog höja det
oböjligaste sinne. Men häri var det som
man bedrog sig; och sedan man förgäfves
framlagt gröna påsen lör ett hemligt
utskott, hade man redan gått för långt, för
att kuuna gå tillbaka. Striden på lif och
död måste således begynna. Men man ville
eller vågade icke tillställa verklig rättegång,
såsom redan nämndt är; ty följderna deraf
(högförrädare-straffet) voro för mycket
re-vollanla. Det var möjligt, att de
dömande , ehuru säker man annars var på deras
beredvillighet, kunde studsa, eller ock att
domen, i fall den erhölls mot Drottningen,
aldrig skulle kunna verkställas, utan fara för
lugnets störande utifrån eller inifrån.
Man valde deriöre ett medelting mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
