Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådant brott", som der stadgas, vore i fråga, som uphäfver sig till reformateur af
samhälls-Och då författaren til!vitat, dels mig och ordning och lagar, **) till ofelbar tolk af
Landssekreteraren gemensamt, dels Lands- deras föreskrifter, som frambär systemer
sekreteraren enskildt, mindre och större al läror och reglor för enda ratta åsigten
grad af misstanka, rörande sådan brottslig- af hvarje förekommande ämne och som i
het, om hvilken han förklarat att ehvad allt fäller sina omdömen med en så
orub-den vore begången af IJomare eller Ko- belig säkerhet, ***) är man berättigad att
nungens Befallningshafvandey den vore ur- fordra en blott vanlig förnuftig urskiljning •{*).
bota, har han ock å Landssekreteraren be- Att förmoda saknad deraf eller härleda den
stämt yrkat, ehuru med någon förhöjning,
det strafT som 8 §. af 20 Capill.
Missger-nings-Balken stadgar ; men nu har lagen i
17 Capit. 57 Rättegångs-Balken
forord-nat, att om Domare eller
Befallningshaf-vande låter någon till bekännelse pinas
eller plågas : pligte som saken är till. Och
voro nu icke förlatfarens hela deduction i
detta ämne lagstridig ocli i följe deral falsk;
så skulle ju i sistnämnde §. hafva stått r
pligte efter 20 Capit. 8 §.
Missgernings-Bnlken; men lagen som en gång hänvist
till 1 Capif„ 12 § Rättegångs-Balken i Iråga
om ansvar å KonungensBetallningshaivande»
och Domares Embetsbrott, har genom
orden: pligte som saken är till, allenast
erinrat om de serskilte grader af ansvar som
» Capit. j 2 $ utstakar *).
Genom detta allt måste det vara stäldt
utom fråga , att icke någon §. af 20’
Capit. Missgernings- Balken är till Konungens
Befallningshafvande Jämpi-lig. Af en man
*) NST- vät1. L3t Hr. L, hafva orätt,, och ISt
Herrar anklagade få dömas efter r Kap-, 12 §.
Rättegångsbalken- — det1 blir endast för att
dömas desto strängare- – ecir sådan är säkert
deras afsigt, hafva vi rcdair anmärkt. Huru
kunna dn då sätta i fråga, att deras straff ej
skall blifva urbota? — Pv då! en
Embets-mati, som påstår sig osk ldig, skulle icke tro
sig så oskyldig- att påståendet om det ena eller
andra straffet vore honom likgiltigt? Han skulle
sätta sin embitsvårdigbet deri, att behöfva
mera skonsambet än andra? Nej, ett högre
begrepp hafva vi om våra embetsmän,
från okunnighet vore ej lämpligt, men då
återstår ej annat begrepp, att göra sig otn
ändamålet af den vrängda framställningen
än det r alt smäda Detta ändamål sy-
nes älven röja sig af det emot 111ig och
Landssekreteraren yrkade påstående om
häkte. ”De äro” säger i början af sin skri 11,
den stränga författaren ’’behäftndo ined
skadlig misstanka att hafva vetande och vil—
”jande tillåtit för alt icke säga, anbefallt
’’pinlige medels eller torturpisknings
an-”vändande.” Och som detta pinande är
etl ovedersägligt urbota brott, så påstås alt
jag och Landssekreteraren böra genast
häktas , lör alt oss utur fängelset törsvara. Om
man skulle sluta från den omständighet,
**) Är det så, Hr. L,? Vill Ni reformers
sänt-hälls-ordning ocli lagat? Wi fråga Er det;
ty at cr skrift kunna vi ej se det.
OOO) Nej, denna säkerhet iir föiliallig. Mait
får icke vara så or 11 b belig — llcrrar
anklagade undantagna, som naturligtvis cj af
aunan orsak b<strida Hr. L rättigheten att
vata säkir på sin sak, än att (le sjelfva vilja
vara det i stället. — För öfrigt kunde man
här än eu gång påminna om dcias löfte alt
hålla sig vid saken.
•J-) Donna urskiljning (u-rskillning?; torde
man vara berättigad att iordra af Jen ena sä
väl som den andre, när begge påstå sig
halva rätt.
ti) 11 äili-da urski Ijntngen från okunnighet,
nej del vore icke lämpligt., Siledcs återstår
cj annat begrepp, än dd att smäda! M.m
akriivor väl sitt språk, och man Indier sig
vid saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
