Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
©chr med Sparta och Rom, händer aldrig
mera; vissa små omständigheter tyckas
kun-na likna hvarandra; men sammantagna
förekomma flera väsentligheter af yttersta
skiljaktighet” Scc. Man kunde anmärka, att det
just är de smd omständigheterna, som äro
olika, och alt de stora grundvalarna för
staters bestånd, de stora läxorna, genom
olyckor och nod, dereraot alltid äro
desamma, och att histoxien är den enda
pålitliga läromästare i politiken. Men vi
förbigå, såsorix sagdt är, dessa isolerade
oriktiga satser och gå alt betrakta det stora
medlet (ty medlen kan det icke heta,, då
han blott nämner ett) till väckande af
patriotismen.
Detta’ medel är: upJiäfvande — af____
fördomen _> om ______ äganderättem Den-
na rätt bör uphäfvas, annars upkommer
ingen patriotism. Den bör vara helig
mellan medborgare; ”men för sjelfva
samhället försvinner den; när det fordrar dess
npoflring,. till sitt bestånd eller till sitt
lörsvar, faller dess helgedom och dess
dyrkan uphör.”____ ”Vilkoret af oinskränkt
äganderätt har skadat alla samhällen och
förnedrat sjelfva mensklighetens moraliska
och eviga värde. Den har tillskapat
egoism, bedrägeri, hårdhet,, nud ttt ord:
egennytlansoui är fader till alla laster
ach brott.” >
Förf. erkänner sjélf , att. ”denna
tanke ar ny och omogen , jag. vet dt t ,
förfärlig för det alltid fruktande öfvtrflödet:.
tusende mägtige skola, förkastu den.” Han:
hade utan tvekan kunnat tillägga: och
al«-la tänkande varelser. Ty h\aiiill äro
sam-hällt.n inrättade, ora icke till att
skydda-hvarjs dess medlem och. allt hvad han äger
mot god ryck ligt tillgrepp? onx nke för alt
ge honom lätt att, i fråga om hans
egendom, göi a sitt nef ciisaint gällande mot
De gamla republikernas lagav öm
egendoms jemna fördelning inom staten har
sväfvat för Förf. Rotns åker-lagar voro
dock åtminstone lagar, d. v. s., de
stiftades och skulle galla för alla, lör
framtiden; hvar och en. visste, hvarefter han
hade att rätta sig. Endast den Athenien^
siska ostracismen , som. tillät folkets nyck
att fördrifva och plundra en mägtig
medborgare, eller de gamla Engelska bilis of
attainder, tyckas vara i lians smak.
Också har han uttryckligen undunbedt
sig skyldigheten att upgi vo den
lagsliltning, ii varigenom hans project skulleveik
ställas. Han gör rätt deri; ty detta hadc
blifvit den benigaste punkten. Au
samhället får rält att taga ifrån rn i ik nu
d-borgare hans ölverllöd, detta är lätt sagdt
och låter till och med någon ting för den
korttänktes öra. Men att döma, hvetn som
liar lör mycket, att a.;;öra, huru mycket
som skall tagas från honom — se der en
rätt brydsam upgift, omöjlig att lösa, i
hvarje stat, der regering ski 11 linnas.
Ro-geringar beslå vanligtvis af de rikaste
personer ; och deL samma gäller om
lagstiftande corpser, så snart hvarje statens
invånare icke kan deltaga i ärenderna.
Månne någon vill döma sig sjelf förlustig sin
egendom?’
Hans idée är sålodes förenlig endast
med ett af de två: fullkomlig democrali
eller otk en turkisk despotism, inför
hvilken ingen ostraffadt är rik och det, som
en tnaglhafvande utprässat af det olyckliga
folket, till slut utprässas af honom och
flyter in i Sultans skattkammare ___ eller ,
som vår Förf. säkert vill kalla det, till
samhällets behof. Då delta lärer vara
ovedersägligt, torde man svårligen undgå att
finna halten af en författare, hvilken,
sedan han bekant, alt tanken är ny ocli
vågad, utropar: ”men den kommer ändåden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
