Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättningen vara. Denna inrättning måste
motarbeta all lyffniug, allt varmare
interesse hos folket för dess 6lörsta
angelägenhet. Det bekymrar sig föga, hvem som
blifver representant och lika litet om hvad
lian gör. Det måste äfven ho’s
representanterna minska den vördnad, hvarmed de
alltid skola betrakta sina hufvudmäns
förtroende och deras angelägenheter.
Detta system har inträngt sig vid sjelfva
Riksdagen och stånden tilltro sig icke, éller
vilja icke besvära sig, att in pleno välja
sina Utskoltsiedamöter, utan det måste ske
genom electorer. Den, som första gången
såge detta besynnerliga system, skulle kunna
Iro det vara inrätladt, endast för att öpna
en väg för kabalen.
Men hvilken är då den verkliga
orsaken till denna inrättning vid
Riksdags-manna-valen ?
Den är ingen annan än, den fruktan,
man alltid hyst för folksamlingar. Med
ängslan har man sökt förekomma, att
fol-lcet någonsin måtte träflas i massa, i
synnerhet för ett politiskt ändamål. Men
hvilken är då åter grunden för denna ängslan
och fruktan? Skall folket, om det får
samlas, nödvändigt göra upror? Det vill säga:
har folket sådana orsaker till missnöje, att:
detta måste utbryta, så snart inenniskorna
få tillfälle att samtala,’ alt meddela
hvarandra sina besvär, eller att, vid åsynen
af sin mängd, blifva påminda om sina
kræfter? Detta måste man tillstå, eller ock att
ingen grund finnes till hela systemet.
Och när man detta tillstått, rådnar
man då icke? Nej.; ty om man kunde
råd-na, försökte man lieldre att afhjelpa dessa
besvär r än att hindra deras framförande.
Man tänkte: hvud lönar det att regera ett
folk , som måste stängas från all oplysning,
all kunskap om sina lidanden och sina
krafter, tor att kunna hallas i tygeln? Man
nödgades inse, att folket icke fins för reJ
geringens skull, utan tvertoin regeringen
för folkets; att en regering, som icke
vågar höra sitt folks röst eller tillåta det höra
sin egen, icke är hvad den borde vara.
Nord-Americnnska lagstiftningen bar
up-häfvit straffet på fadel mot regeringen ,
emedan folket måste vara så öfvertygadt
om sin regerings företräde framför andra,
att en uprors-predikant icke kan förleda
någon, utan måste finnna sitt straff i
rped-borgares medömkan, llvarföre äro endast
Amerrcaner värda ett sådant förtroende?
Äro de af en stillare, mera förnöjsam na- k
tur än alla andra folk? Ingalunda.
Svcn-sl;en t. ex. tällär med dern i de3sa dygder.
Han har, utan knot, lidit mer, än
kanske något annat folk skulle kunna lida.
Man fruktar då , att en Svensk
allmoge, samlad till ett Iliksdagsmanna-val
eller någon annan allmän angelägenhets
al-görnnde, skulle göra upror mot en
regering , som han älskar och hvars enda
sträf-vande han ser vara allmänt väl f Omöjligt.
Denna fruktan kan det icke vara. Man
har ju dessutom sett, att Engelsmännens
rätt att sammankomma och högt yttra sina
besvär icke förardedt verkliga upror.
Dessa anläggas i hemlighet, orh man kan med
trygghet påstå, att dessa offentliga
sammankomster och besvär just förekommit
upror i England’.
Men skulle det då iete kunna vara
just dessa högljudda besvar, man fruktar?
Man yet, huru ofceqväma de äro. Man
såg t. ex. Engelska cebinettet tvunget att
ändra sin politik »791 , just derigenom att
cle betydligaste städer och samfund i
landet fattade beslut, som tadlade ministerens
system. Detta är <’*t man fruktar; ty
erfarenheten har lärt, alt vederbörande
sällan tappat pa revolutioner. De olyckliga
Konuugarne liafva fallit olier för sina rådr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
