Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåde, och J skolen finna den lugna [-qvinn-}iga-] {+qvinn-
}iga+} bestäm mejsen Er värdig- i stället för
ståt och slöseri skolen J bemöda Er att
införa destomera behag i allt, hvad J
förelagen, i allt, som omgifver Er.
Oin denna revolution i qvinnoverlden
skall hafva någon verkan på sedeförderfvet
i öfrigt, mödar man sig icke att beräkna.
Så mycket ser man, att den tilltagande
skaran af förlorade qvinnor måste vara i
omvänd t förhållande med tillgången på goda
hustrur. Att en tilltagande fruktan för
hustrur skall verka tillbaka på könets
demoraliserande, sådant kan man också begripa.
’ Mången oskyldig fru, skild från stora
ver Iden och alle dess förhoppningar, men
e j dess mindre lysten efter företrädet i prakt
och vällefnad inom sin krets, skulle väl
kunna klaga öfver den stora orättvisan att
härleda dt nna svaghet hos henne från
samma Jycksökeri, som Jifvar de högre
kret-sarnes lä (lan. Men den sköna skulle hafva
orätt i denna klagan. Om tonen ensam är
den makt, som belierrskar henne; så bör
hon likväl besinna, att tonen ingalunda gjort
sig sjelf. Den kommer, i sitt liögsta
ursprung, ganska säkert från damer, som veta,
hvad de vilja.
O Sverige! dina seder skulle då en dag
blifva det tråkiga Englands? Dina
skönheter skulle låta instänga sig inom sina hus,
liksom i fornverlden? __ Få se. Detta är
hvad vår friheta genius hoppas. Och det
är säkerligen vilkoret (ör allt hans hopp.
Er ef från Landsorten till en Vän i
Stock-hol/n angående Stenkuls-Ferket vid
Höganäs i Slå ne.
Ingen bör bättre än du känna, huru
lifligt jag alltid interesserat mig ,lqr
.Svenska Stenkols-Verkets framlida bestånd och
förkofran, och derföre kan du äfven inse,
hmu bekymrad jag skulle bjifva, då
Tidningen Auruäi karen uti N;o 89 och 90 för •
lidet år nästan förkunnade dess totala
ödeläggande och tillkännagaf, att Bolaget af
egna krafter icke förmådde att vidare
up-rätthålla det-
Penna upgift föreföll mig så ganska
problematisk , att jag föga ville sätta
någon tro till den; jag kände nemligen , att
Bolaget långt för detta erhållit elt lån från
Stats-Verkét på 200,000 R:d B:co; att
Bolaget vid sista Riksdag hos Riksens
Ständer hemställt, att de måtte öfvertaga hela
Verket, ernot eftergift af förberörde skuld:
att Riksens Ständer då, i saknad
kännedom af Verkets beskaffenhet och det mera
dilhörande, icke antagit anbudet, men
be-slutit, att genom undersökning på stället
inhämta nödige uplysningar, öch att
Bolaget imedlerlid skulle årligen i 5 års tid få
lyfta 1.0,000 R:d b:co oin året, eller
tillsammans 76,000 R:d, utan
återbetalnings-skyldighet, mot (yilkor alt det så kallade
Ryds-schacktet inom bestämd tid skulle
Vara afsänkt till den nedra Kol-flölsen ;
men art, i händelse samma arbete vid
utsatt tid icke vore fullbordadr, skulle medlen
återgäldas; att samma anbud af Bolaget
älven antogs, och att mer än |-delar af
den totala summan redan blifvit lyftad af
bolaget, fönnodeligen för det åsyftade
ändamålet ; och då jag med säkerhet trodde
111ig känna alla dessa omständigheter, så
föreföll det mig och många andra löga
troligt, att Bolaget skulle uphöra med Verkets
vidare drift, innan åtminstone hela
Statsanslaget blifvit användl och det ändamål
vunnet, sojn Biksens Ständer föreskrifvit
samt Bolaget åtagit sig att fullborda, inom
utsatt tid, med de der t dl anslagne medel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
