Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D?ssa äro mina i allmänhet upfaltadg
reflexioner vid allt livad allmänna bladen
härom innehålla; och hade jag ej funnit,
att man 6a hemlighetsfullt behandlat
frågan, 6a hade jag troligen redan updragit
min Cuinmissionär i Stockholm ati anteckna
mig för några actier uti Bolaget; men nu
vågar jag det icke — jag rädes fcir allt;
ty hvilken kan försäkra mig derom alt icke
hela del äskade Actie-Capitalet kan blifva
satt på spel, möjligtvis äfven derföre alt
den utstakade arbets-planen kan vara
up-gjord af en inskränkt kunskap utan
erfarenhet*-)? Men då jag derföre icke lemnat
utur hugen att, efter erhållen närmare
oplysning härom, äfven i min mån bidraga
till det Svenska Stenkols-verkets
återup-rätlande, så får. jag updraga dig att
antingen enskilt lemna mig de underrättelser, jag
söker och du sjelf säkerligen inser vara af
så mycken vigt för speculationen, eller o -k
ntt låta införa detta bref uti något af do
allmänna bladen, då jag vill hoppas, att
den eller de, som lika med mig nitälska
för den goda saken, genom samma väg
och i en mera delaillerad framställning skall
uplysa allmänhelen om det stora iörelagets
vidd och utsträckning.
*) D3 någon ting su vigtigt sir i frSga, torde
di t icke vava för mycket begärdt, nit
planen npgörea af en i saken erfaren man,
t. cx. Hr. Staflord, som i så inånga Sr
drif-vit det i frSgn varande Stenkols-verket, eller
uågon cukoui inkallad besigtuiugsman (viewer).
Tingland. Ministrarne segra i alla debatter,
Sir. J. .Smiths motion om Drottningens namns
äter-ställando i Kyrkobönerna förkastades d. j3 Febr,
med 2^8 roster mot 138. I detta ämne inkomma
dock beständigt petitioner; men alla motioner i
anledning liäraf förkastas.
Frnnkrike. Deputerades kammare har af
Ministrarna förgäms fordrat förklaring, » afscwide
pS förhållandet till Neapel. ”Redan den
conatitn-erande församlingen, sade Hr. do la Fayette, har
beslufit, att franska vapnen aldrig skola brukas
mot folkens frihet. Beviset, att denna känsla
finnes i hvarje Fransmans hjerla, kan man finna i
det misslfiuic, som den förra regeringens
orättvisa krig mot Spanska nationen väckte i hvarje
bröst. Hvaci som häudt i Neapel och Portugal,
gillas at hvarje vän af folkens frihet. I ett
ögonblick, dä vår handel, genom våra Ministrars
förhållande, knn komma alt stå på spel, liafva vi
dessutom ratt att fordra redo af dem.” Hr. de la
F:s tal afbröts genom högra sidans förfarliga
buller, sä att blott talarens sista ord, dem han med
hög röst uttalade, hördes: ”Låfcoin oss icke störa
Neapels sjclfsländighet”, Sigillbevararen (de Serrc)
beklagade sig deröfver, att endast ömtåliga frågor,
som sådde oenighetsfrö, men aldrig sådana, som rörde
fäderneslandets val, brag tes å bane. Man ägde ingen
rätt att fordra redo af Ministrarna för utrikes
förhållanden. Ultrns sade alt det såg ut, såsom hade man
ingenting att svara; de monarkiska principerna måsto
bättre försvaras mot sådana, som allt jemnt gingo
tillbaka till couslitucraude församlingen. Gen.
Seba-stiani vill haFva talaren anmnnad til! ordning. En
ultra försvarade honom och sade, att man måste
göra slut på loftalcu öfver revolutionen. Do
liberale ville hafva revotionen tillbaka, för alt, genom
anarki, komma till despotism. :’J viljen friheten;
den Itafven J, Konungen har skänkt Er den. Hvad
hafven J gjort för Ghartan, J, hvilka jngsett tyst»
och krypande vid despotens fotter?’’ _ De libe-
rale fatta i hvarje tillfälle, lör att återföra
diseus-sioncu till Neapel och tadla, det inan låter det st
kallade Enropeiska tribunalet beherska Hans
Sicilianska Maj:t. Ultras’s svar äro ytterst häftiga,
och de liberale ligga under vid hvarje votering.
Turkiet. Oaktadt allt livad regeringen
an-vändt, för att tvinga Ali Pascha, är nu
belägringen för Janina uphäfven. Portenä skattkammare
är uttömd, och missnöje har spridt sig bland de
mot Ali commenderade Ståthållare, som ansågø
fäget rigtadt egentligen mot Alis skatter.
Förfarandet med de Aruienianska bankierema har
upfyllt alla sinnen med fasa, och hvarje Pascha
har begynt frukta, att läkenskaps-dagen är nära,
Deras penningar voro till stor del deponerade hos
Armiamrna. Imedtertid tios, att Ali, som
framkrupit ur sm kula ocli hvars namn endast blifvit
fruktansvärdare, kommer att försona sig med Porten.
STOCKHOLM,
Tryckt hos El msk och G*ANB*RCi
UTLÄNDSKA NYHETER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
