Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r*n*ag
de dar befintliga ll.ooo man Nea pol i tan sk a
trappar. Till deras hemtande var dot, som Ncap.
es-cadrcn utlnpit,
öfra Italien. I Kyrkostaten hafva blifvit
■utspridda många proclamationer af en så kallad
”Patriotisk union för Romerska staten,” med
np-maning till samtliga Påfvens undersåter att samlas
i fyra läger. 3oo sådana proclamations-utspridare
hade, frän Ncapelska gebitet, dar de samlat sig,
med vapen i hand inträngt i Kyrkostaten, öpnat
fängelser, plundrat kassor, planterat
revolutions-fanor o. s. v., men blefvo tillbakadrifna och förföljda,
D. 22 eller 23 Febr. väntades de första.
Österrikiska trupparne under Roms murar. De, som
gått öfver Po, utgöra 90,000 man, bvaraf blott
60,000 äro ämnade alt agera inom Neapels grans,
dS det är oundgängligt nödigt att spara 3o,ooo till
besättande af liera puneter pä operations-linien
från Po lili Abruzzo-gräuscn. — Frän Wien
up-gifves dess marchcordning. Högra flygeln
(divisionen Stultcrheim) begynte sin marebe från S,
Benedetto d. 6 Febr. ooh skulle d. 22 vara i
Mon-terosi, ^ tyska mil från Rom. Vcnstra flygeln
(div. Wnlmoden’) har tagit kustvägen öfver Riinini
och Sinigaglia, där dcu skilt sig, och ena delen
gått 8t Noccrn, den andra 8t Ancona; där den
inträffade d. 17 Febr., under det Kejserl. flottan,
tinder General Marq. Paulnccis befäl, redan d. i3
inlupit där. Vid ingången till Adriatiska hafvet
kryssa dessutom flera Kejserliga krigsfartyg, till
handelns skyddande. Hufvudarmécu, bestående af
divisionerna Prins Wicd-Rnnkcl och Prins Hessen
Hombnrg, under Fältmarsknlk-Lieutcnauten Bar.
v. Mohrs befäl, samt reserve-divisionen Lederer,
gick d. 7 , 8 och 9 öfver Po och tog vägen genom
Bologtia, Florenz och Arezzo, till Foligno, (dit vi
redati sett den hafva ankommit).
Carbonari i Kyrkostaten skola bland
Österrikiska förtropparna i Italien utspridt cn latinsk
np-rors - proclamation, som börjas tned de orden;
Strenui Mililes Hungari etc
Portugal. D. 13 kom en Galöre pS 48
dagar frän Pcrnambuco , och berättade från Rio
Janeiro, «tt Linicskeppct Joao VI, på hvilket man
troddo Konungen komina att gå öfver till
Europa , var i det närmaste utrustadt. Man
hoppades, att det embargo, som blifvit lagdt på fartyg,
destinerade till Portugals norra hamnar, suart
skulle upbäfvns, — IuvSnarne i provincen
Pernam-buco hafva förklarat sig vilja göra gemensam sak
med Portugiserna, och Ståthållaren linde vunnit
•å mycket, alt inan skulle afvakta svar frSu llio,
för att fS saken afgjord utan blodsutgjutelse?
Imedlertid hade han tillåtit skeppsfarten till
Portugal, läsandet af Portugisiska tidningar och
näm-nandet af revolutionen.
Cortes’s sessioner äro lugna och väl
öfvcrlag-da. I religions-frågorna visa do mera liberalitet
an Spaniens lagstiftare lgia. Några ledamöter
ville, att Katholska religionen ensam skulle
öf-vas, men detta ”ensam” förkastades. Judarnc
hafva dock icke kunnat fa sina privilegier igen.
D. 22 Febr. föreslogs, att lagstiftande magien
skulle bestå af två Kamrar, Andra föreslogo, att
Konungen, hvars magt blifvit alit för mycket
kringskuren , skulle få oinskränkt veto, hvarigenom
ändamålet med ett öfverhus bättre kunde vinnas.
Alla som efter 1807 lemnat Portugal, för
politiska tänkesätt, halYa fått oinskränkt amnesti.
Äfven liafva Cortes afskaffat alla jagt-gcliäg,
såsom skadliga lör åkerbruket,
England. Under en debatt om Neapel, bar
Gr. Liverpool yttrat, alt ingen högre än han
beklagade de i de allierades förklaring upställda
allmänna grundsatser. Två stridande principer fin—
nas, Aldrig hadc Ryssland , Österrike och
Preussen kunnat företaga någon ting oklukare, än då
de afgåfvo denna forklaring. Ända dittills hadc
man kunnat tvifla, om två ytterliga principer
varit i verksamhet; men denna förklaring bragte i
dagsljuset cn sådan ytterlig grundsats, neinligen
lusten att undertrycka alla revolutioner, tilau
af-seende på tid, omständigheter, orsaker eller de
nationers läge , hos hvilka de tilldraga sig. Den
andra ytterliga grundsatsen vore den, soci hau
(Liv,) märkte i den ädle Lordens (Lansdovvucs,
mot hvilken talet var stäldt) opposition , nemligen
den att understödja alla revolutioner, utan
alseende på deras orsaker eller rättfärdigande
omständigheter.
The Times yttrar, att man nu har större
hopp om en lycklig utgång for
emancipationsbil-leu, än man hadc 15513 , dä den två gånger lästes,
voterades och remitterades. Den afliduc
Konungen var emot den; men nu finnes både en Konung
och ett parlament, som icke förbundit sig till
motstånd. Konungens denna sommar tillämnade resa
till Irland är ett godt omen. Den bör antingen
»pskjutas eller ock blifva föga nöjsam, om man där
får veta, att H. M. är mot emancipationen. Man
fruktar, att Öfvcrhnset icke beqvämar sig.
STO CKHOLM,
Tryckt hos Eljisn och GsASsta«,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
