Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lS
gisfrotorn hos Eder, Fält-Secreteraren L.
N< ijbcr, samt i Ryssland genom
Comerce-aatlet J. Möller, hafve *VYi i anseende till
de Fält-Secreteraren Neijber meddelade
fördelaktiga viUsord orii ådagalagde prof at
scidelts nit och ©rntanka vid
verkställig-helen af ofvan omformäJte grannlaga samt
med förmån för Oss och Kionan utförde
updrag, i nådir godtfnnnit bifalla-, att, på
salt af Slats-Secreleraren Friherre Wirsc»
kcmsläldt Llifvit, Neijbcr må till goda
beräknas åtta skillingar Banco på tunnan,
såsom omkostnad i ett för allt for de genom
lians försorg uphandlade 3o,4oo tunnor
span-mål, samt honom således tilläggas en
ersättning af 5o(jfi R:d 3a sk. Eanco,
hvarii-från likväl bör af dragas h vad Neijber, i och
fer sina serskilta nlgifter under
förrättningen, redan sig till godo upförtj hörandes
det i £ lj.e liäraf Neijbcr tillkommande
ersättnings-belopp ut af Eder af under händer
hafvortde rtiedel till lionom utbetalas,
sedan-hans redogörelse, rörande
spänmåls-uphand-lingen, bli!vit af Eder granskad och
bebor igen godkänd.’’––-
Om stund och folkklasser v Sverige.
(_Forts,. fr. N;o 3),.
Men sättet att i allmänna
sammanlef-naden urskiija dessa bägge folkklasser?
Ei-gentligen bot de det väl beslå i att
undersöka,. huruvida nian< har liberal upfostran
eller ieke. Men en sådan undersökning är
förenad med för mycken svårighet ocli
lids-uldrägt. Man hur derlöre påfunnit en
annan lättare utvägs man ser på kläderna.
Den, livars råck är af godt kläde och-sydd;
på modet, kullas- bättre karl’, Herreman,.
Ståndsperson? den, byars råck äraf valmar
oeh gammalmodig, kallas sämre karl.
Otde» Ståndsperson, ILer rem an? k un-
na icke öfversätfas på främmande språk j
det Engelska Gentleman kommer närmast.
En Engelsk författare säger; ”hv; d
Gentle-”men vidkommer , så är derpå godt köp bär
’*i landet; ty hvem som studerar Rikets
”lagar eller i allmänhet idkar studier vid
”Akademierna , hvem som lagt sig på de
,Tfria konsterna, eller , med elt ord , hvenr
”som1 kan lefva sysl olöst och utan- att
ar-”beta med sina händer och upföra och
klädda sig som en Gentleman,. han- tituleras
”för Herre (Master) och anses för
Gentle-”man.” Efter Gentlemen komma r i
Engelska rangordningen, Yeome», eller
oberoende fastighetsägare- nred1 4o shillings
år-Jig inkomst -r och desse ar det, som väljat
parläments-ledamöter , sitta i Jury, och i
allmänhet brukas till allt, hvartill fordra»
en probus et legalis homo, såsom Engelska
lagen uttrycker sig. Näst efter Yeomen och
sist; på rangordningen slå’ näringsidkare
(tra-desmen)’, handtverkare (artifisers)’ och ar—
betsfolk (labotfrers).
Jémnförer mun denna clässification mecf
förhållandet här i Sverige, så
förekommer-först i att näringsidkare och handtverkare
anse sig och anses öfver våra Yeomen
(sjelf-ägonde bönder),, likasom allt, hvad till stad
hörer, står elt steg framför landet, och att
den , som med en viss förmögenhet ? stad
njuter ett visst anseende och titel, icke med
samma förmögenhet njuter samma anseende;
och titel på landet.. Herrenamnet
inedl-följor alla i staden, utom drängen
ochdaga*-kalen *)j. och därföre brukas också i vissa
pro-vincer ordet kupsfadskarl i stället
för-Herreman^ 1 andra landsorter åter heter
det knappekarl, af- den anförda,, från
klädsel» härledda,. anledning, och derlöre T att
*) Det är Instigit alt Böra-, liurrr
gardbssoldbtep-kalla hvarandra b«rrc och- äfven någon gäng:
al andra st kallas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
