Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men då den gamla Adeln ej mer kunde
ensam behålla alla rikedomar och
äreställen, påfans en utväg att ändock elndera
lagen oni allas jemnLikhetman begynte adla»
alla, som innehafva. någarhinda höga» em—
beten eller ovanliga rikedomar (då i sed—
»are fallet likväl ofta händer, att adels—
candidaten undanbedjer sig)’- För att göra
detta ännu fullkomligare, irar man- stadgat
en viss embetsgrad, hvars innehafvare samt
och synnerligen äro så kallade Adeliga
vederlikar. Endast den, som är adelsman
eller äger Konungens fullmagt på embetøi
eller titel, har den rättigheten atf med
heder skjuta, sticka eller hugga ihjäl sin nästa*
och kan, utan skam, neka att siås med dem
han förolämpat, i fall denne icke äger
sain-roa företräde £ allmänna fifvet. Detta är
reciprokt; en vanbördig och otitulemd kam
neka uprättefse åt en förolämpad utmanare.
Ett slagsmål,, fa en träta, mellan’ udeliga»
vederlikar är duell; en verklig dhell melläm
andra ar ett mordanslag. Dbt förra
dömes-efter ett särskildt plaeat, det sednare
efter-allmän lag; det förra af Hbf-Rätl, d’et
sednare af underdbmstol. Marr har väl föga
mening, med allns lik lie t inlor lagen-, så
länge personens rang qualificerar hans brott-
Den ernia bestämda gräns ,. man ka»
updraga mellan folkklasserna i Sverige, är
duellsnuissigheien. Det är icke
algjnrdfj.iUu-ruvida presterne ära undantagna, från denna
indelning-.
Men äfven nedom duellslinie.«* finnes err,
ehuru föga talrik, folkklass-, som njuter
aktning och- artighet af de duellsmässiga, ja>af
de högsta. Denna- klass kallas Brukspairo*-
ner och Grosshandlare ______ båda två dock,.
4Ju mot i förra tider,, mycket
sjunkna i anseende, sedan dels- den allmänna
förlägenheten gjort rikedomsbanan så slipp—
rig, dtls de betydligaste begynt pryda sig
aacd titlar,.
.T. .’#<•
Krigssldrulet kan i allmänhet i Sverige
anses mindre söndrad t från de öfriga
folkklasserna. Största delen af arméen är
in-delt; de fa värfvade regimenterne hafva icke
förmått bilda en sådan massa af löst,
otyg-ladt, förnedbadt,- till allt ondt färdigt och
endast af straffet derifrån al hållet slödder,
som ma» sett r dte länder, där hela
arméerna varit på värfvad fot, ech hvarmed
man- äfvea hos os^ förvärfvat någon
bekantskap omkring dfe städer, där
garnisoner finnas» Den allmänna beväringen-, som
öfver hela Europa firvandlat militärens
natur,. har ho» oss fullkomligt utplånat dere
motvilja r folket hyst för krigsståndet. —
Wvad krigsbefälet vidkommer,- så äro dess:
företräden1 mera lysamle ä® sohda. Mun
triinges- ditr, medan uniformen glänser och
ger insteg hos könet. ()»n det förakt för
kunskaper, mau förr förebrått militären,.
också skulle till någon de.l- lkinr.6-; så fins»
do’ck icke eller yttras- åtminstone" icke
föraktet för dem, som äga, kunskaper; fy.
många ganska uplysta officerare finnas- nu. Allt
medborgerliga kunskaper icke äro
synnor-hgen allmänna blaml dem , bor lillskrifvds»
upfostrings-anstalterna..
(Farts, e. n. §.)
BTT L Ä-ND S-KA, NYU ET EK.
Tfwkiet. Dl s8- Afars ntgaf Ryska Gonsuln 5
Bucharcst tvä |»-oclanMtiotuir,. däri- Ypsitanli och»
hans- anlinngarc lur.uitigen ooh högtidligen-
anmanas-att genast begilva sig. till* Ryssland och däx> a/Vahta»
Kejsarns-dom öfvci deras aplor^iido; i annat fällt
kounne dc att aiiscs- föl’ uproriske och icke blott
vänta Portens hämnd,, utan ock bTifv.i Kejserl.
Hyska hofvet1 ansvarig«- alla Moldaijep,” *5
stutas-enu- prochiuationen-, ”vara öfvertygade, *’att
detta Inmlcls räddning, och lycka beror, endast på»
dess fullkomliga undergifveflhet.’’’ D. S Äpr.
up-ISstes i kyrkorna 1‘ntriavkcns i Gonstaetinopcl
bonn-lysning öfver de uproi isko. Ehuru detta allt borde
uedslå sinnena — ocb nS^ra tidningar iuucUilJn, at$.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
