Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rinnelse s*|; men ieke alltid föra
omstän-digheterne till det lyckliga resultat, som
vid detta tillfälle utan öfverdrift antagas kan,
att åtminstone 100,000 R;d B:eo äro
be-spar/lä, i jemlöring till de pris, hvartill
span-mål under samma tid man och man
emellan, samt älven för allmän räkning blifvit
köpt och såld. Stockholm den 10 Juni 1817.
Undcrdätiigst
G. F. WiitsiN,.
Lika lydande- med’ det till Handel«- och
Fi-nancc-Expeditioiien. ingjfnc Original, intygar
Frebh, E. IIedbe.
t. f. Registrator..
Att underteeknad år 1817 i efterföljande
månader slutadt Spanmål i
Riksgälds-Sedlar enligt utsatte priset p. Contant.
April
Ritorr Råg ig
Blaji.
2.
5.
1..
g. Skånskt Korn
11. Skånskt Ilåg
i5. Ritorr Råg
23. Skånsk Korn
5o. Ritorr Råg
__ Oriadt Korn
Skånskt Korn
Oriad Råg
Riad Råg
Riad Råg
— 17. Ritorr svarthafre 10
KönigsbergerKorn iS^
— 28. Ritorr Råg 18
— — Finsk ritorr Råg i8f R:d.
— So.Finskt ritorrtKorn i3T,5R:d. p. t:n.
––-Ritorr Råg i8| R:d. R;s p. T,
Attesteras.. Stockiiolm d. 23 Maji 182,1.
J. G. Paterssen.
Stads-Mäklare..
— 16.
R:d p»
R:d.
R:d
R:d„
R:d.
R:d.
R:d.
R:d.
R:d.
R:d.
Rd.
R:d.
R:d.
R:d.
14 ‘
18
i5|
18
*3za
14
l6
l8
l8-
tunna.,
p. t:n.
tm.
t;n„
l:n.
t:n.
t:n.
t:n.
tm.
t:n.
tm.
t;n.
tm.
tm.
tm.
•-J Hvarforc dessa i synnerhet? Om
allmänna värf anförtros af folkel eller af lagen
Släggas, eller af Konungen uppdragas; böjpa ieke
nitet och ointankan för deras fullgörande
vara. lika?
Fraga till Filosoferna.
Man har skrifvit öfver menniskans
bestämmelse. Moralisterne hafva lyckligt
er-tappat den. Ingen ting är för dem lättare,
än att afgöra, livad menniskan borde vara.
Deremot bekymrar dem föga den
tilläfven-tyrs någpt svårare frågan , om menniskan
kan vara allt eller något af hvad l»on borde.
Huruvida det är vigtigt att göra den förra
läran till en vettenskap, hvarpå man i
århundraden arbetat , lemna vi uti dess höga
och abstraeta värde. För oss dödliga vore
ulan. tvilvel den lärare oändligt mera värd,
som upställde till åskådande för ändliga
ögon menniskans verkliga normal-tillstånd,
än den som resonnerar aldiamest
skarpsinnigt öfver det idealiska.
På tv.å vägar sliäfvar man till
men«k-lig fullkomlighet. Den ena är, atl utbilda
alla sina kralter — den andra, all kulva
dem ulla under den moraliska kraftens
envälde.. Det förra är lältaro lör den, som
fatt mycket lif och förmåga. Det senare
för den , som fått liten förmåga. I)t 11 ene
hoppas, att i en harmonisk gymnastik för
alla sina natursgålvor uptäcka den punkt,
der ingendera skadar den andra, ocli tror,
att denna punkt är den sanna moralen, som
ej kan missleda , emedan naturen der
vunnit, hvad den med sitt verk åsyftat, och
något aunat ändamål för moralen ej. kan
tänkas. Den andre fruktar en förvillelse i
hvarje utbrott af kraft. Han hoppas ej på
krafternas förmåga alt hålla hvarandra i
jemnviglj och så snart någondera tager
öf-verhand, ser han sin varelse vräka för
passionernas storm, och ser ingt-n räddning i
annat, än den utsväfvande kraftens
under-kul vande. Han vågar derföre tj släppa
någon enda lös. Ju mer han kan öfverviuna
sig, desto starkare tror han sig vara. Han
griper rodret på sitt skepp, bemödar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
