Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med visshet kamicr man, aft inga Tnrk.tr ännu
3.’ 3<> Maji inryckt i Jnssy, där Pendeileka , nied
3 eller 4oo nan, spelar miliVärbeialb.ifvaro.
lio-jarerne försökte méd alla krafter att beväpna
in-vånarne, och förklarade, att de skufle förstöra alla
Greker. Desse hadc väl Ictnnat ’Jas’sy och ville gå
öfver in pl Ryska området} men dc icke blefvo •
där cmoltagna, återkomma de och fortfoi o att
försvara sig i klostret Galala. De deputerade, som
(enligt hvad man redan vet) fallit i deras’händer,
äro utsatta för många obehagligheter, emedan
Grc-kerne beskylla dem, ött de varit skuld till
Turkarnas utfall mot Galacz.
Öslerreiehische Beobaclrtcr (hvars- redaeteur,
enligt sista tidningar, blilvit Riddare) berättar och
raisotdterav mycket till Grekernas nachdel och till
Turkarnas rördel. De aoo Turkar, som först
inryckt i Bucharest d, 28 Maji, iakttagb en lofvärd
discipliiie, sä att dc af invanarne ansågos såsom
befriare och beskyddare. Scraskierctis af Ibrail
truppar, som tågade mot Jas»y, återställde lugn och
ordning, hvar dö komruo; dc förföljde
blott-Iie-tliristernn, men beskyddade landtfolket och
betalte-contant sina bebof. Nämnde tidning framställer
derpft cn målning af olikheten mellan Grekernas
och de öfriga insurgerade folkens tänkesätt och
interessen. Serviernas ölvcrhufvud skall halva så
litet lystnat till Ypsilautis communicaliouer, alt*
han fastmer deraf’ tagit- sig tillfälle att försäkra
Porten om Serviernas tillgifvenhct.’ ’’’Sammanhanget
mellan Ypsilantis förelag ocb sakernas drömda gång ■
i Italien kan icke misskännas. SjellVa-företaget är,
likasom de öfriga under sista -och! innevarande år,
endast och ellenast bygdt på en politisk-förvillelse.
Till och mod i Epirus är-det blött er. entreaet, då
invanarne där äro af Slaviskt, men ej af Grekiskt
ursprung.” ’ Sedan förekomma reflexioner öfver den
sannolika ntgången, öfven dc olyckliga företagen
på 70-talet o. s. v. Detta allt-är märkvärdigt, icke
för. nyheternas, ntan -for tonens skull.
Från Marseille berättas, efter sjöfarande, som 1
kring d. 10 Maji IcinUat Smvrna, att Grekernas
enthusiusm och mod där äro lika- stora,.som
Turkarnas - feghet. D* t kanihaliska raseri, hvarmed
Turkarne (dock alltid i öfverlägset antal)
öfver-falla sina offer, är rysligt oeh tvingar hvar och en •
att önska Grekerna framgång.- Bcrättarnc hadc på
vägen blifvit anhållna af många Uydrioliska ,
Psa-riotiska, Speziotiska m. fl. skepp, livilkas
besättningar sade, att de inom få dagar sknlle från
Turkarna rycka fästningen pS Chios (det enda de
hade-qvar på öo och-nästan i hela Arkipelagen)». Detta
var aå mycket sannolikare,-, som fästningen hadc
immition ocli proviant knappast för en manad, ock
Turkarne där, likasom ölver allt h vares t dc ickc
äro långt maustaikntc än Grekerna , gilva sig med
skamlig feghet, liefälhafvaren på cn 25 kanoners
brigg sade, darrande af raseri: ”Man har mördat
vår helige Patriark ocli de höga bland vårt folk;
endast omänsklighet är numera att väutu. Vårt
valspråk va?e då: lif eller död!”’
Genom bref fråu en grek i Trieste, infördt i
en Tysk tidning, har man något uärmaro reda p&
förhållandet med Alis och Grekernas första
operationer mot Vir.ircn af Morca (Chorscliid Pascha).
Dc angrepo Turkarna i de trånga passen i Pindus
Och Epirus. Efter en lycklig drabbning vid
Kia-pha borttogo •SuJiotrriia nästan hela Turkarnas tross
(1200 mulåsnor) och inånga fångar, livilka de
öf-vérleinnade St. sina qviunor att bevakas i
bergfästena.- Qvinnovna nedstörtade flera af dem utlör
klipporna , under förbannelser öfver den vanära do
tillfogat dc Cliristna. Mcer-Bei, en af dc
maho-medauska Albanes-cheferna, som öfvergifvit
Alis-partij blef, tillika med sina Turkiska truppar,
slagen af Suliotcrna. Odysseus (en Grek , Alis
för-Irogiic) begaf • sig till dc Thessaliska cheferna på
Pindus, bevistade deras-högtidliga cd att ickc förr
bortlägga vapnen än de hämnats sin tro och sitt
fädernesland, och reste därpå till dc
Peloponnesiska cheferna i Galainsla, hvilka aflade samma cd.
i öfrigt känner man ridan, hvad som inträflat, att
ncml. Misitra, Tripolizza, Anapli (Napoli di
Ro-m.».ia) o. s. v. blilvit intagna af Grekerna. Under
helo tiden reste Odysseus omkring, från den ena
Grekiska corpsen-till-den andra, DS hon StcrgStt
genom Istlunen,1 slog han en af de Pasebar, dem
Viziren (Chorsebid, befiiJhafvarc för qvarlefvorna
af rrurkiska armeen) utsiindt mot Pcloponnesus. En
annan af dessa -Paseh.ir hlcf på samma tid slagen
af Jonkos, Agraphcrnas anförare. (Seduarc
underrättelser uplysa, att dessa båda Turkiska befälhaf—
vare voro-Nassan Pascha och Öaicr Pascha, att
deras styrka, var 4 k-6,000 man, och att Odvsseus,
Stnrnar ocli Jonkos, med Akarnanicrna och
Eto-licrna, fullkomligt förstört dem i paaseu i
Xero-meron.) Då angrep äflren Ali den mot honom
stående Turkiska arméc och dref den, med
Sulioter-nas och Agraphenias bistånd, från Artavikrn, från
fästningen Trikala och från alla punkter i Epirus.
Sjeifva påskdagen lefvercrade han Turkarna en
huf-vuddrabbuing, sedan han utspridt rykte om sin
död. Den gamle skalken var ieke nöjd att slå
dem; han dref fifven gäck med dem ; ”Jag är död,’’
sade hau, "men min skugga var nog att slå
Turkarna på flykten.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
